83.716 medlemmar 1.810 inloggade
Logga in Bli medlem
Qruiser
Ooh aah, just…
åhhh vad jag …
Blogg
Stockholm 15/12
Hotel Skeppsholme…
Gaymap
Göteborg 15/12
Gretas Night Club
Gaymap
Malmö 15/12
Bee kök & bar
Gaymap

blog.qruiser.com
Jag bloggar på Skandinaviens största gay- och queercommunity Qruiser. Bli medlem du också!
Fag For Real
Hej, Jonathan här. Välkommen till en av de äldsta bloggarna på Qruiser.

Fag For Real är bloggen om mitt bögiga liv. Om populärkultur, HIV, det normativa samhället och min vardag. Åsikterna är mina och representerar inget annat.


Kontakt:
[email protected]
Kille(t), 30, Stockholm
 
Kategorier
Senaste inläggen
Kalender
«
Ti 1 To Fr
1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
Widgets
Statistik
Blog id: 3950

Hålla minen

Jonathan
Igår kom jag äntligen utanför dörren ett tag för att hämta mitt nya ID-kort som anlänt. Helt i sin Jonathan-ordning var ärendet inte direkt incidentfritt:
Väntetiden på Skatteverket var ungefär en halvtimme. När mitt nummer kom upp gick jag fram till servicedesken. Där stod det en proper man, ca 50 år gammal. Det krävs inte jättemycket livserfarenhet som transperson för att lista ut hur det skulle sluta, men jag tog ett djupt antetag och gick fram.
- Hej, jag skall hämta ut mitt ID-kort, sa jag och gav honom lappen med mitt namn.
Han tittade på kortet snabbt och hans ansiktsuttryck ändrades.
- Det här är inte du! konstaterade han.
- Eh, förlåt? Svarade jag och låtsades låta överraskad.
- Det här är väl inte du?
Han hade gått från konstaterande till frågande, och jag vet inte om han redan då började inse sitt misstag. Jag tog ett till djupt andetag och log.
- Jonathan Cederlund, det är jag. Om du hämtar mitt ID-kort så lär det vara jag på bilden.
Mannen gick iväg och kom tillbaks 20 sekunder senare med mitt ID-kort. Han bad om ursäkt ungefär sju gånger, och försökte sedan desperat småprata medan han knappade på sin dator. Jag svarade så långa svar jag kunde för att få tiden att gå. Att få kortet tog bara några minuter, men fuck vad långa minuter det var.
Jag höll minen tills jag kom därifrån. Jag håller oftast minen numera. Inte för att jag tycker att varken han eller situationen förtjänar mitt tålamod eller någon sorts respekt, men för att det är enklast så. Även om jag skäller på honom så kommer någon annan göra samma sak om tre dagar, och då är det bara onödig energi. Jag ser alltid till att folk får reda på att de gjort fel, vad de sedan gör med situationen är upp till dem. Det gäller att välja sina fighter, som det heter. Det finns situationer där jag är väldigt engagerad, men människor med föråldrade fördomar är helt enkelt inte värda det.
Nu har jag i alla fall mitt ID-kort. Jag har lust att gå och köpa vin på systemet bara för att, men i och med att jag jobbar imorgon för första gången efter magsjukan får det vara. Det lär komma till användning snart nog.

Taggar: Mitt liv

Digga (2 medl.)  
 Anmäl