79.808 medlemmar 2.507 inloggade
Logga in Bli medlem
Qruiser
Ooh aah, just…
Ute i farstun...
Blogg
Ooh aah, just…
Uppifrån...
Blogg
A Gayboi's Diary
Vad gör ni?
Blogg
Stockholm 19/6
After goes Secret…
Gaymap

blog.qruiser.com
Jag bloggar på Skandinaviens största gay- och queercommunity Qruiser. Bli medlem du också!
The J-way
Hej, Jonathan här. Välkommen till en av de äldsta bloggarna på Qruiser!

The J-way är helt enkelt bloggen om mig och mitt liv.
Åsikterna är mina och representerar inget annat.


Kontakt:
[email protected]
Kille(t), 31, Stockholm
 
Kategorier
Senaste inläggen
Kalender
«
Ti 1 To Fr
1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
Widgets
Statistik
Blog id: 3950

Min helg

Jonathan
Heej sötnosar!
Hoppas ni haft en bra helg. Min har varit.... mnjaaaahh.
Lördagen var min sista dag för kattvakten. Eftersom jag konstant har fet seperationsångest är sådana dagar alltid deppiga. Även om jag inte kommer sakna katterna eller lägenheten orimligt mycket, så är det bara så det är. Så det fick jag leva med. Igår var jag även hundvakt i tre timmar, och hunden. Gnällde. Hela. Tiden. Sååå... Jag hoppas på en bra vecka istället..? Ugh.
Digga (0 medl.)  
 Anmäl  

Skin Care!

Jonathan
Jag får ofta komplimanger för min hy, som är en av de största anledningarna till att jag uppfattas så ung som jag gör. Så här kommer några steg till hur jag håller min hy i bra form, nu när jag närmar mig 40:
Först, let's face it, det handlar mest om mina gener. Min pappa får också alltid höra att han ser ung ut, så... det är inte så mycket att lära ut där.
Nästa steg är alltid rengöring och alltid återfuktning. Jag tvättar alltid mitt ansikte på kvällen och morgonen, och använder dag- eller nattcreme, och ögoncreme. Visst går det att fuska ibland, men vi pratar någon gång var fjärde månad typ. Annars, alltid. Jag gör även en ansiktsmask en till två gånger i veckan. Jag har hört olika teorier om hur mycket det 'faktiskt' hjälper, men jag tycker att det gör skillnad.
Nummer tre: Tyvärr kan en inte få allt. Jag dricker aldrig alkohol, jag röker sällan, dricker mycket vatten och sover någorlunda regelbundet. Det är en livsstil jag valt, och om en festar mycket, har dåliga vanor etc så kommer huden så småningom visa det. Handling och konsekvens, liksom. Det är såklart helt fine om du röker två paket om dagen, super tre gånger i veckan och dricker frityrsmet till frukost, men det kommer också så småningom påverka ditt utseende.
Nummer fyra: S.O.L.S.K.Y.D.D. Om jag skall gå ut mer än två minuter nu på våren/sommaren, tar jag ALLTID på mig spf 50+. Ja, 50. Alltid. "Men då blir man ju inte brun!". Nej. Det blir man inte. Men en minskar istället risken för cancer och rynkor, så... En kan fortfarande inte få allt. Jag solar heller aldrig. Jag skulle till exempel aldrig få för mig att åka utomlands på solsemester, det är typ helvetet på jorden för mig. Åker jag någonstans vill jag uppleva saker. Om jag skall vara utomhus en hel dag är det fine, men då förbereder jag också för det.
Och till sist: Jag tror verkligen att det viktigaste alltid är att göra saker för sig själv. Jag har gått upp en del i vikt då jag var sjukskriven nyligen. Jag vet att folk har åsikter om det, för jag har hört viskningarna. Och ja... Då får de väl ha det då. Har jag en plan på att gå ned i vikt? Ja. Men jag tänker inte stressa det bara för att folk inte kan hålla käften om andras liv. Så vill du parta och ha dåliga vanor, ja men ha det då. Min skin routine kan ibland kännas något bananas, men jag orkar eftersom jag gör det för att jag vill. För det får mig att må bra. Inte för att andra hela f-ing tiden skall berätta för mig "hur vacker jag är". Så det viktigaste är alltid, hur klyschigt det än må vara, you do you.

Taggar: skönhet

Digga (0 medl.)  
 Anmäl  

Sötvarning

Jonathan
Jag har denna vecka varit kattvakt åt er par som är på äventyr på den svenska kusten. Det är tre katter, varav två av dem är måttligt intresserade av min närvaro. De blir glada när jag leker med en av deras massor av leksaker, och ibland stryker de flyktigt förbi mitt ben. Om jag däremot försöker klappa dem springer de som om jag vore gjord av flytande lava så... normala katter med andra ord.
En av katterna vid namn Urban är dock betydligt mer mysbenägen, och jag varnar för hög sötnivå: Han har en liten strumpa han ligger i, och häromdan när jag kollade på TV var han väldigt nöjd med livet:
Tilläggas kan dock att han såklart för det mesta är precis som vilken katt som helst. När han till exempel doesn't give a flying fuck about gränser, och vad som är 'mitt' och 'ditt'. Att jag bokstavligen äter på den där isglassen är inte så himla viktigt, för om han ställer sig med framtassarna på mitt bröst så når han faktiskt:
Och det var slutet på denna veckans "kul med djur". Eller nåt.

Taggar: Mitt liv

Digga (1 medl.)  
 Anmäl  

Tjuvtitten på Love, Simon.

Jonathan

Jag var inbjuden till QX och 20th Century Fox förhandsvisning av filmen Love, Simon under tisdagskvällen denna vecka. Detta inträffade för min del på biografen Skandia i Stockholm. Skandia är kanske mer en teater med en bioskärm än en faktisk biograf, men den är verkligen otroligt vacker. Jag var något sen till platsen och sprang smått in i sista sekund, men hann med både att köpa popcorn och vatten, samt säga hej till några bekanta ansikten innan.

Innan filmen sade QX egna Jon några väl valda ord. En av dem var att vi i detta HBTQ-temat gärna fick ägna några tankar åt Regnbågsfonden, som gör otroligt mycket viktigt jobb världen runt. Du kan läsa mer och stötta dem HÄR. Jon nämnde även det faktum att filmen under kvällen förhandsvisades i Sveriges tre största städer samtidigt, vilket jag tyckte kändes lite extra häftigt!

Vad gäller filmen så har jag MYCKET att säga, och tänker att jag får göra ett spoiler-inlägg som jag lägger ut senare, eftersom filmen inte är släppt ännu. Men generellt skulle jag säga: Att titta på en HBTQ-film med HBTQ-publik är en upplevelse jag önskar jag kunde få med alla filmer. Inga nervösa fnitter från grabbgänget när två killar kysser varandra, inget onödigt prat och helt enkelt en mycket bättre filmupplevelse.  När de som sitter framför skärmen är intresserade av vad som händer på skärmen, blir det helt enkelt trevligare för alla. Filmen är vilket som superbra, och verkligen den feel good-film som alla säger.

Stort tack till QX för inbjudan, till 20th Century Fox som stödjer sådana här filmer och som också arrangerade, och även till SF som hade de trevligaste värdarna på plats! Nedan är en bild på Filip, en av de två supertrevliga killar som tog hand om oss här i Stockholm!

Taggar: Mitt liv Nöje osv

Digga (1 medl.)  
 Anmäl  

Klyftan

Jonathan  (uppdaterad av Jonathan)
Jag var just och såg filmen Love, Simon. Jag kommer skriva ett ordentligt inlägg om det med, men detta är om mer komplicerade saker än bra skådespelare och fina soundtrack:

Eftertexterna rullar, folk applåderar, och jag inser det: Det här var inte min historia. Paniken stiger. Jag hör inte hemma här. Jag måste ut. Jag hör rösterna av välbekanta bögar bredvid mig. Jag. måste. ut. Jag ställer mig upp, sätter på leendet och börjar långsamt gå ut. Jag når tillslut entrén och går med bestämda steg hemåt.

Att vara både bög och trans är en omöjlig jävla balansgång jag konstant tvingas gå. Relationen mellan bögar och transpersoner är komplicerad. Infekterad. Och min relation till bögarna är om än mer omöjlig. Jag ler och tar mot kindpussarna, men vill konstant skrika ”VARFÖR KAN NI INTE BARA ACCEPTERA MIG?!”.
Bögarna har nu filmer som Call Me By Your Name och Love, Simon. The Boys In the Band går på Broadway, en föreställning med bara utkomna bögar i ensemblen. Läget är långt ifrån perfekt, men representationen har kommit en bra bit. Mitt problem är att jag är inte cis-bög. Det är inte grejen jag konstant måste prata om.  Och jag är arg. Avundsjuk. Ledsen. Men samtidigt glad för deras skull. Men det är just vad det har en tendens att vara. Jag. Och dem.
Jag vet inte om detta kommer ändras i takt med att jag gör det. När jag ser ut som en man kommer jag såklart oftare accepteras som en man. Men jag tvivlar ändå starkt på att klyftan kommer kännas mindre på insidan.

Taggar: trans

Digga (1 medl.)  
 Anmäl  

Suicide Zero

Jonathan
Suicide Zero är en organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. Då transpersoner är en grupp som oproportioneligt mycket lider av psykisk ohälsa, ligger detta såklart nära mitt hjärta. Organisationen jobbar nu på att bygga ut sin Våga Fråga-utbilda till att även handla om just transpersoners situation i frågan. Då jag är en av deras modeller för det projektet, äger jag numera ett Suicide Zero-armband med transfärgerna, som är hur fint som helst!
Vill du stötta denna viktiga organisation kan du göra det HÄR. Och jag vet att detta kan kännas som ett obekvämt ämne som vi inte gärna pratar om. Men rent krasst är det denna ovilja till att prata om det som årligen kostar flera människors liv. Så vare sig du vill bli medlem eller bara köpa ett armband, kan du läsa mer om allt detta på deras hemsida, HÄR.

Taggar: trans

Digga (1 medl.)  
 Anmäl  

Välkommen fullträff

Jonathan
Jag såg Deadpool 2 när filmen kom, och då är även detta inlägg skrivet. Men pga Spoiler-samhället vi lever i nu, har jag väntat två veckor. Med det, detta inlägg är fullt med spoilers från Deadpool 2. Du har blivit varnad.
Efter den genomdeppiga Infinity War, är Deadpool ett mer än välkommet inslag på bioduken. Filmen är orimligt rolig. Men inte på det där sättet när det är roligt bara för att, och det blir lite "eh, okej" tillslut. Varje skämt och varje referens känns genomarbetad. Det finns liksom alltid där av en anledning. Filmen har såklart även sina djupa stunder. Att Vanessa dör känns ärligt talat jättebra för Deadpools utveckling, och de gjorde det supersnyggt. Däremot blir det inte lika 'high stakes' när Wade besöker henne i sina syner eller vad fan det är för något, för då finns hon ändå där liksom. Men jag antar att jag kan leva med det.
Det finns mycket bra jag kan säga om filmen, men det klart bästa är slutet. När Negasonic fixar Cables tidsmaskin och Wade åker tillbaks och dödar Wolverine-Deadpool... Jag vet ärligt talat inte om jag haft ett lika tillfredsställande moment i en film någonsin. Eller någonsin kommer ha igen. Jag satt bokstavligen i min stol och skrek av lycka.
Generellt var Deadpool 2 som en enda välbehövlig douche som rensade bort alla onödiga tankar och känslor. Den har en miljon easter eggs, och Bill Skarsgårds närvaro gjorde mig verkligen jättenöjd. Och visst har filmen sina brister, som allt annat. Men den uppkäftiga uppföljaren får garanterat högsta betyg av mig.

Taggar: Nöje osv

Digga (0 medl.)  
 Anmäl  

Min lyckade spa-resa

Jonathan
Söndag - måndag hade jag ett spa-dygn och var på Yasuragi spa i Nacka här i Stockholm. Och när jag skriver "jag" så ja, jag åkte ensam. Något som på många håll verkat otroligt provocerande. Vi kommer till det. Men, när jag anlände till anläggningen blev personalen i receptionen otroligt glad och överraskad över mitt planerade dygn, och påpekade att det kan ha varit en av de mest välplanerade vistelser hon någonsin sett. Därmed tänkte jag dela med mig av vad jag gjorde på Yasuragi, och lite tips till den som är sugen på att göra samma sak.
Tilläggas bör att denna resa var delvis finansierad genom mina "resepengar" som jag samlade in för en tid sedan här på bloggen, så tack till alla som bidrog! <3
Söndag.
15:30. Ankomst.
Detta var min officiella tid för incheckning. Då jag bor relativt nära Nacka åkte jag buss dit, och denna går bara en gång i timmen från Orminge Centrum. Det var supervarmt och soligt ute, så jag tog en långsam promenad från busstationen och kom till anläggningen ca kl 15. Jag frågade snällt i receptionen om jag kunde checka in redan nu, de kollade att mitt rum var städat, och då var det inga problem.
På Yasuragi fungerar det så att en får en "badrock", en yukata, samt badkläder som en får tag med sig hem, och får även låna ett par tofflor. En förväntas ha på sig yukatan under hela sin vistelse, med antingen underkläder eller torra badkläder under, samt dessa tofflor på fötterna. Så jag gick till mitt rum, lade ifrån mig mina saker, bytte om och begav mig snart till min första aktivitet.
16:00. Fish spa.
Detta var anledningen till att jag kom så pass tidigt till anläggningen: Jag ville inte komma sent då jag kl 16:00 hade bokat in ett fish spa/fiskpedikyr! Du har säkerligen hört talas om detta förut: Fish spa är när en sätter ned sina fötter i vatten med massa fiskar av sorten Garra Rufa, som sedan äter upp den döda huden på dig! Jag ställde mig på angiven plats när min tid var bokad, och blev hälsad välkommen av en personal. Jag fick en varm, blöt handduk att torka fötterna med, och klev sedan upp och satte mig på sitsen vid fiskarna. Jag sänkte försiktigt ned fötterna bland fiskarna, och de kom direkt till mina fötter. Jag är superkittlig på fötterna, och visste redan innan att detta skulle vara en utmaning. Men det kittlade som mest bara de första sekundrarna, sedan blev det väldigt behagligt. Jag fick sedan luta mig tillbaks och bara ta det lugnt, blev tillfrågad om jag önskade något att dricka, samt fick läsa lite om fiskarna och behandlingen. Där fick jag till exempel reda på att fiskarna inte har några tänder, så fötterna riskeras aldrig att skadas. Det stod även hur ofta akvariet rengörs, och att fiskarna såklart blir matade med fiskmat för att få i sig rätt näring. De äter alltså inte bara på gästerna, så att säga. Behandlingen var 20 minuter, och fötterna blev supersmidiga efteråt. När behandlingen var slut fick jag en handduk att torka fötterna med igen, gled i mina tofflor och tackade för mig.
16:30. Bad.
Jag besökte bara anläggningens bad en gång, och anledningen till det var väldigt enkel: Jag badade i badbyxor och en binder, och folk slutade verkligen aldrig att stirra. Jag vet inte om jag hade sluppit en del av blickarna om jag varit mer vältränad, men det var så mycket att det tillslut bara blev löjligt. Det märktes verkligen hur vissa ansträngde sig för att inte glo, och jag kände bara... vuxna människor? Suck. Själva badet var dock supermysigt: Det fanns mer och mindre varma pooler, och flera olika bastu...er? Bastus? Bastu i plural. Min tid i badet blev relativt kort då jag tröttnade på alla blickar, men jag prövade några pooler och en av dem hade ett jättemysigt rum som jag simmade in i, där en kunde ligga och vila mot en kant några minuter. Det fanns även ett kolsyrebad som väl egentligen bara var ett bubbelbad, men det var såklart supermysigt det också. Om jag får möjligheten att åka dit igen med en mer normriktig kropp så skall jag verkligen satsa mer på badet, men av det jag upplevde var det i alla fall supermysigt!
18:00. Middag.
Jag duschade och gjorde iordning mig efter badet, och begav mig sedan till middagen. Jag hade valt den första tiden då middagen precis öppnade, så det var en liten kö av gäster, men vi blev snart utplacerade av personalen. På plats fick jag välja mina tre rätter, och jag tog sushi till förrätt, bibimbap med anka till huvudrätt och äppelgyoza med parfait och kolasås (jag tror inte det beskrevs som kolasås dock....) till efterrätt. Maten var jättegod och mängderna perfekta, men jag stördes av precis samma sak som vid badet: Folks konstanta blickar. Jag nämnde ju att jag åkte ensam på denna resa, vilket gjorde att jag även åt ensam. Och jag vet inte om det framgått, men jag hade alltså valt detta själv. Jag ville åka ensam. Men det faktum att jag åt ensam verkade vara det mest provocerande för människorna omkring mig, och är det något jag har klagomål på om denna resa så är det just gästerna. Jag menar, det är inte alls fint beteende att glo på andra. På riktigt, låt mig vara ensam om jag vill det! Suck igen. Nåja, som tur var, var personalen superbra och jag hade en finsk servitör som var supercharmig. Jag valde även att för första gången i mitt liv sätta upp något på mitt rumsnummer. Jag har ju kollat på film: "Put it on my room please", säger Bond medan han springer därifrån. Verkligheten var inte lika sexig: Det skrivs ut ett kvitto där min dricka stod noterad, jag fick skriva mitt rumsnummer, ev dricks, total summa samt skriva under. Säkert så det fungerar överallt, men jag har aldrig gjort det förut. Så hey, en lär sig något nytt varje dag!
Som en sammanfattning: Middagen var superbra. De andra gästerna var det inte.'
20:30. Massage.
Nu hade middagen fått smälta lite, jag hade haft tid att finna mig i mitt rum, och då hade jag bokat in en massage. Alla behandlingar hölls i anslutning badreceptionen. Som råkade ligga typ tio meter från mitt rum! Detta var på grund av att jag valt ett rum utan TV, och de låg helt enkelt längst bort. Superlyxigt. Jag kom dit några minuter innan, satte mig ned och väntade, och klockan halv blev jag uppropad. Då fick jag följa med en anställd in på ett avskilt rum. Jag lade ifrån mig mina glasögon och yukatan, och massören höll upp ett skynke så jag kunde få ta av mig min binder utan publik. Jag lade mig sedan ned på massagebänken, och fick ett lakan lagt över mig. Det var superavslappnande musik/ljud på, och massören inledde med att lägga en varm handduk på mina fötter. Jag visste verkligen inte att jag behövde det, men damn vad nice det var! Sedan masserade hon rygg och nacke, och detta var antagligen höjdpunkten på hela min spa-resa. Himmelriket deluxe! När mina beställda minuter hade gått avslutade hon och ringde i en liten klocka, så jag vaknade till liv och sedan var vi klara. Jag var såå himla trött och nöjd efter det att jag beställde frukost på rummet, bortstade tänderna, tog min medicin och lade mig för att sova.
Måndag.
8:00. Frukost.
Frukosten ingick i min vistelse, men efter att övriga gäster verkade ha konsumerat stora mängder blängsylta dagen innan, beställde jag frukost till mitt rum. Jag fick välja på svensk eller japansk frukost, eller båda. Jag valde japansk frukost, och klockan 8:03 knackade det på dörren. En anställd hälsade mig då god morgon. Då jag hade ett ganska kompakt rum ställde hon mina saker på sängen medan hon förklarade vad allt var, men hon föreslog att jag satte mig vid fönsret och åt. När hon gått följde jag hennes förslag, och det var helt klart ett grymt förslag. Frukosten var orimligt god, och utsikten perfekt! När jag ätit klart lade jag mig en halvtimme och lät maten smälta. Sedan började jag packa ihop så det mesta i mitt rum var packat innan resans sista aktivitet inträffade.
Ovan: Min japanska frukost. Vissa varma saker var fortfarande övertäckta när jag tog bilden.
Ovan: Min utsikt vid frukosten!
10:30. Behandlingen huvudharmoni.
Jag befann mig återigen i badreceptionen, och fick följa med en anställd till ett avskiljt rum. Jag vikte ned axelbanden på min binder, lade mig på rygg och fick ett lakan lagt över mig. Sedan fick jag massage i nacken, hårbotten och dekoltaget (området mellan ens bröst/axlar och halsen). Massagen var superbra och avslappnande, men jag insåg att jag nog mer svarar på naglar i hårbotten än massage. Men det får ändå ses som ett superbra avslut på min spavistelse.
Innan min sista behandling började hade jag varit i receptionen och betalat mina kostnader, så jag slapp vänta sedan när jag väl skulle bege mig hemåt. Det hade blivit något fel vid min frukost, då jag fick saker jag inte beställt, men även fick betala för dem.  Jag påpekade vänligt detta till tjejen i receptionen, att det kändes lite olustigt, och hon bad om ursäkt och tog bort hela min frukost-kostnad. Med det får Yasuragi 5 enhörningar av 5 möjliga av mig. Mitt största problem har varit andra gäster, men det är något jag tänker att Yasuragi själva har svårt att göra något åt. Däremot har all personal varit sjukt trevliga, och otroligt proffsiga även mot mig som transperson. Inte ens i anslutning till massagen har någon utgått ifrån vem jag är, ställt frågor, haft kommentarer eller könat mig en enda gång. Yasuragi jobbar väldigt mycket med hållbarhet i miljön, och det märks att de även jobbat på att bemöta normbrytningar. Ett bra bemötande är såklart något en kan förvänta sig när en betalar feta pengar på ett spa, men som någon som mig upplever otroligt ofta att foljs föreställningar om andra människor alltid kommer ivägen. Jag får därmed ofta automatiskt sämre service än andra. Yasuragi är dock ett klart undantag!

Taggar: Mitt liv

Digga (2 medl.)  
 Anmäl  

En god omväg

Jonathan
Shooo!
Jag har precis kommit hem från en superskön spa-resa. Detaljer om det kommer i ett senare inlägg, men på väg till spa't såg jag en skylt om en godisaffär som hade 600 lösgodissorter. Whaaaaaa?! Jag tänkte att på vägen hem skulle jag ta en omväg och titta in där. Det gjorde jag och daaaaamn... Det hela slutade med att jag köpte 2,1 kilo lösgodis. En del av det skall jag ge bort, men majoriteten skall jag spara. Och äta typ ett år framåt, misstänker jag. Omnomnom...
Känner du dig sugen så är det Kandy'z i Björknäs (Nacka) i Stockholm som gäller.

Taggar: Mitt liv

Digga (0 medl.)  
 Anmäl  

Favoriterna är tillbaks

Jonathan
Backstreet's Back igen!
Som tonåring äääääälskade jag verkligen pojkbandet Backstreet Boys. Jag såg dem live flera gånger, kunde alla låtar utantill, hade affischer på hela mitt rum, och allt det där.
Häromdan taggade en vän från den tiden mig i en post i Facebook. Det var en länk från Aftonbladet om att gruppen skulle återförenas. Nu har Backstreet Boys redan funnits ganska länge i modern tid, även om en medlem slutade ett tag. Men det verkar ändå vara dags för någon sorts nystart, för nu är det väldigt vuxna pojkbandet tillbaks i full skala, med ett väldigt modernt sound och video. De dansar om möjligt mer än de brukade, och elektroniska inslag a la 2018 finns närvarande. Videon till den nya singeln Don't Go Breaking My Heart verkar ha blivit en hit, då den i skrivande stund har över 8,5 miljoner visningar på en knapp vecka, trots att gruppens Youtube-kanal "bara" har ca 2,2 miljoner följare.
Jag är otroligt glad men... något förvirrad? Deras yngsta medlem är nu 38 år, så ett "pojkband" är de knappast numera. Men vad är de då? Jag har ingen aning. BSB's senaste video ser du vilket som nedan:
Från vänster: Nick Carter, A.J. McLean, Howard Dorough, Brian Littrell och Kevin Rickardson. Och ja, jag kunde fortfarande alla namn utan att Googla.

Taggar: Nöje osv

Digga (0 medl.)  
 Anmäl