Jaha. Här vaknar jag fridfullt upp på morgonen och ser fram emot en allmänt givande och harmonisk dag. Jag är på ett strålande humör, jag är ett med omvärlden och lyckan flödar genom min själ. Detta kommer att bli en bra dag. Det känner jag på mig. Jag drar bort gardinerna och möts av detta! WTF!!!!
Någon har bajsat världens största fågelskit på min fönsterruta. Förmodligen en fågel. Jag svor högljutt och uttalade en förbannelse över alla fåglar. Må dom alla brinna i helvetet. Det måste ha varit en jävla stor fågel som B52-style-bombat mitt fönster med skit. Jag blev omedelbart rosenrasande.
Där och då bestämde jag mig. Jag tänker under inga som helst omständigheter tvätta det där jävla fönstret. Det är inte jag som har skitat ner det och jag tänker således inte tvätta det. Ibland måste man ta principiella ställningar här i livet. Och detta är ett av dessa tillfällen. Fåglarna från helvetet har (för övrigt helt oprovocerat) startat ett krig mot mig. Men jag tänker inte ge mig. Istället drog jag tillbaka gardinen. Den dagen jag flyttar ut härifrån, så kommer skitet sitta kvar på fönsterrutan.
Gaymap
