En homosexuell människa ringde mig igår. Nu ska jag inte hänga ut människan på min homoblogg, men vi kan kalla honom för "homo-David". Han frågade om jag ville komma över till honom för att dricka lite vin, umgås och träffa hans homosexuella vänner. Vilket så klart var en riktigt bra ide. För vad kan vara lämpligare en lördagkväll än vin, umgänge och bögar?
Fast istället för att bli glad och tacka ja så svarar jag att "Jag kan inte, för jag ska spela datorspel ikväll". Jag sa det som om det vore ett ordentligt skäl till att tacka nej. Vilket det faktiskt är i min värld. Men uppenbarligen är det inte ett ordentligt skäl i den riktiga världen. För David sa visserligen "okej, det var ju tråkigt". Fast han sa det på ett sätt, så att det lät som "Är du dum i hela jävla huvudet?".
Men jag stod på mig. Jag skulle ägna min lördagkväll åt att spela datorspel. Vilket jag också gjorde. Sen på kvällen, när jag kröp ner i min säng, så började jag fundera på om jag trots allt kanske är dum i huvudet. För jag skulle nog verkligen behöva träffa lite nytt folk. Förutom arbetet, så är jag alldeles för osocial av mig.
Som tillhör en av de spelserier jag älskar allra mest här på jorden. Jag köpte spelet i fredags och jag valde "Collector's Edition". Vilket är ett onödigt dyrt paket som förutom spelet innehöll lite trams som en ring, t-shirt, artwork-bok, soundtrack, etc. Samt en snygg låda (bilden).
Fast framförallt så innehöll paketet en alldeles häpnadsväckande vacker affisch. Jag har satt upp den på min vägg nu. Och när jag inte har spelat, så har jag suttit och kollat på affischen. Kanske jag är konstig, men jag tycker den är så vacker. Jag måste gå och köpa en ram åt den. Sen ska jag ha den som en vacker tavla.
Jag tror jag att har blivit kär i ängeln. Han ska bli min man. Kanske det inte går i detta liv. Men i nästa liv så ska vi gifta oss. Dock får han släcka elden på sina vingar innan vi ska sova ihop. Vilket vi ska.
Så jag tackade alltså nej till vin, bögar och sällskap. Och istället ägnade jag mig min lördagskväll ensam, åt att spela datorspel. Jag antar att det finns något väldigt tragiskt över det hela. Förmodligen patetiskt.
Men det var faktiskt självvalt och jag var lycklig i min ensamhet. Så det borde väl trots allt bara klassas som halvtragiskt. Intalar jag mig själv.