1fb0
| « | ||||||
| Mon | Tues | Wed | Thurs | Fri | Sat | Sun |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
| 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
| 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
| 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||

Tags: familjeliv foto & konst dagbok
Har tillbringat en stor del av dagen tillsammans med en febrig och snuvig sexåring. Hans mamma hade ett viktigt möte på jobbet, så morfar fick rycka in.
Han orkade inte med spel, pyssel eller böcker. I stället blev det mycket tv och film.
Just nu är det framför allt Ninjagofilmer han vill se, med goda och onda Legofigurer som i avsnitt efter avsnitt utkämpar hårda strider mot varandra.
Det är ganska spännande och välgjorda filmer. Ibland kanske lite väl våldsamma för en sexåring och hans morfar, men kampen mellan onda och goda krafter är ju ett klassiskt tema som går hem i alla åldrar.
Tyvärr finns det inte mycket utrymme för nyanser eller olika infallsvinklar. De goda är rakt igenom goda och de onda rakt igenom onda. Och efter några avsnitt börjar upplägget kännas ganska förutsägbart.
Hoppas han snart tröttnar på dem ...
Tags: familjeliv dagbok filmer
Sinterklaas är en viktig högtid i Holland. Alla i familjen ger varandra presenter, ungefär som på julafton i Sverige. Barnen får förstås mest. Och så ska det alltså vara massor av kakor och godis.
I vår familj brukade varje barn få en stor chokladbokstav – första bokstaven i barnets förnamn. Den åt jag alltid upp omedelbart, hela bokstaven på en gång. Jag kunde liksom inte låta bli. Och tillsammans med allt annat Sinterklaas-godis som jag proppade i mig gjorde den där chokladbokstaven att jag nästan varje år blev magsjuk. Det plötsliga överflödet av sötsaker blev helt enkelt för mycket för min stackars mage.
Dessvärre lärde jag mig aldrig. Än idag, vid 65 års ålder, har jag svårt att stå emot choklad. Jag bara måste ta en bit till, och en bit till ... Och nu har Marabou hittat på något ännu värre: choklad med salt lakrits. Jag råkade upptäcka det igår kväll och proppade omgående i mig en 180-gramskaka :o)
Mmmmm. Det finns nog bara en smakupplevelse som kan konkurrera med detta. Smaken av en älskad man ...
Tags: personligt familjeliv när jag var liten dagbok
Henri Cartier-Bresson gjorde fotoreportage runtom i världen och fanns på plats med sin kamera vid många av 1900-talets historiska händelser. Hans svartvita foton är ofta oerhört vackra och välkomponerade, samtidigt som de fångar ett mänskligt öde, ett dramatiskt ögonblick eller ett skede i samhällsutvecklingen.
Ruud van Empel, holländsk "fotografisk konstnär", står för något helt annat. Hans digitala fotokonstruktioner brukar väcka blandade känslor, och det gjorde de även hos mig. Det är något obehagligt med alla dessa stirrande barn, ofta svarta och oerhört prydligt klädda, utplacerade i ett slags konstgjorda, kitschiga naturmiljöer. Vad är meningen?
Lyckligtvis tycks van Empel ha fler strängar på sin lyra, för mitt i alltihopa hänger några roliga fotografiska stilleben. Jag fastnade särskilt för en av dem. Inte för att den är vacker utan för att den speglar min holländska barndom.
I mitt föräldrahem fanns en exakt likadan gul plåtburk som den längst till vänster på bilden. Den innehöll "beschuiten", ett slags runda skorpor. Framför den syns den elektriska kaffekvarnen, även den exakt som jag minns den.
På tallriken ligger en macka med "hagelslag", godisströssel som än idag är ett populärt smörgåspålägg i Holland. Finns i olika färger och smaker. Billigt och gott, fast inte så nyttigt – och väldigt dåligt för tänderna. Mina barn älskade det när de hälsade på hos holländska släkten.
Och så är det familjens tandborstar. De finns i köket, precis som när jag växte upp. På 1950-talet var det inte många vanliga holländare som hade badrum hemma. Toalett brukade finnas, fast ofta var det en halvmörk skrubb utan tvättställ. Borsta tänderna och tvätta sig gjorde man i köket.
Tags: personligt familjeliv foto & konst när jag var liten dagbok
Själv kände jag mig ganska nöjd med min antika mobiltelefon, men jag tog i alla fall emot ajfonen. Man måste ju hänga med i den tekniska utvecklingen.
Sedan hände det ingenting under flera månader. Ajfonen låg där i sin låda och jag fortsatte att använda min gamla mobil. Det kändes tryggt med den när mitt liv i övrigt vändes upp och ner, och det verkade så krångligt att byta ...
Men nu har jag tagit det stora steget. Jag har kasserat mobilen och blivit ajfonanvändare. Måste erkänna att det gick förvånansvärt lätt, och det har sina poänger att kunna kolla e-posten och söka information på nätet även när man är ute på stan. Kul att kunna öppna mms med färska barnbarnsbilder också förstås. Men än så länge har jag inte inhandlat några appar.
Tags: familjeliv äldre herrar dagbok
Jag bidrog med efterrätten: "appeltaart", min mormors äppelkaka med vaniljsås.
Vår lille sexåring somnade vid niotiden, som han brukar göra på nyårsafton. Fast han hade i alla fall fått vara med och tända ett tomtebloss och skjuta upp några raketer. Jag tror han somnade nöjd och lycklig.
Allt var alltså som vanligt. Nästan. Vi nyseparerade höll god min och var trevliga mot varandra. Som gamla vänner. Låtsades att det värsta redan är över. Men det är det inte. Det har nog bara börjat.
Tags: personligt familjeliv dagbok
Men jag hann i alla fall ta några bilder i morse. Genom mitt vardagsrumsfönster. Här kommer en av dem.
Tags: familjeliv foto & konst dagbok
Varför är det då så vanligt med homosexuellt beteende i djurvärlden? Hur ska man se på det utifrån ett evolutionsperspektiv? Kan homosex ha något slags överlevnadsvärde? För djur? För människor? Vi är ju också djur, trots allt.
En av forskarna i programmet hade studerat makakeapor. Många makakehonor lever i en parrelation med en annan hona. Hanarna kommer bara in i bilden nu och då, när det är dags att skaffa ungar. När den utvalde hanen gjort sitt går honan tillbaka till honan hon är ihop med.
Forskaren hade prövat olika förklaringar men förkastat de flesta. Kanske har honorna sex med varandra bara för att de njuter av det, sa han till slut. De tycker helt enkelt att det är skönt. Någon annan anledning verkar inte finnas ...
En enkel och tilltalande förklaring, tycker jag. Och det är lätt att se överlevnadsvärdet: makakehonorna klarar sig bättre i livet om de får ha det skönt och må bra.
Tags: hälsa & träning familjeliv HBT

Tags: familjeliv dagbok
Bra att vi hade honom med oss, förresten, för han förklarade en del som vi inte förstod och han kunde många namn. "I den här familjen är det jag som vet mest om dinosaurier" konstaterade han med belåten min.
PS: Är det någon som vet vad dinosaurier gör när de låter? Brölar? DS
Tags: familjeliv dagbok