Den här helgen blev det bio både lördag och söndag. Först såg vi The Descendants. En bra film, mycket bättre än jag hade väntat mig, faktiskt. Gå och se den om du inte har gjort det än!

På söndag blev det stumfilmen The Artist. Den är rätt charmig. Men jag förstår inte varför den fått så många utmärkelser – så fantastisk är den inte. I början hade jag lite svårt att hålla mig vaken, fast det blev bättre mot slutet.

Något som jag verkligen kan rekommendera är vietnamesisk mat. Vi åt på restaurangen Taste of Vietnam innan vi såg The Descendants och som vanligt var det jättegott. Det är sällan man blir besviken på maten där, och det är inte särskilt dyrt.

Till skillnad från många andra brukar jag inte gråta när jag skär och hackar lök. Däremot lärde vännen L. mig denna vecka att jag har gjort fel i alla år. Ajdå.

Visserligen har jag lyckats åstadkomma fina lökringar och riktigt finhackad lök, utan att fälla en tår, men det räknas inte. Man måste gå tillväga på rätt sätt ...

Nej, förresten, det är lika bra att erkänna det: det är faktiskt behändigare att hacka lök på det nya sättet. Jag gjorde det igår när jag skulle laga middag till 8 gäster och det gick hur lätt som helst. Tack L. för lektionen!

Men tänk om det är en massa andra saker som jag också gör fel, utan att ha en aning om det? Jag kanske dammsuger på fel sätt? Borstar tänderna på fel sätt? Tänker på fel sätt? Älskar på fel sätt? Och ingen vågar säga något, utom vännen L. då. Jag kanske får be honom om fler lektioner :o)

Igår kväll var det vännen B:s tur att ta emot Gay-Seniorernas matlag. Och inte behövde vi hjälpa till i köket – allt var redan klart när vi kom. Vällagat och gott var det också, och dukningen var minst sagt elegant.

Först serverades en underbar svampsoppa med ostkex, sedan lax och broccoli med en jättegod sås och kokt potatis, till slut en ostbricka med mycket att välja på och kaffe med avec som pricken över i:et. Vi kan nog tänka oss att komma tillbaka …

Fredag. I morse skrev jag en bloggtext som ingen verkar gilla. Total tystnad. Jobbade några timmar med filosofiboken och tog sedan en promenad till badet. Skönt att simma, basta och sitta och småprata vid bassängkanten.

Vännen J. berättade att han hade lagat "min" laxsufflé, som jag skrev om härförleden. Det var inte särskilt svårt och blev jättegott. Han hade lagt till lite dill men i övrigt gjort ungefär som jag.

När jag kom hem var jag ganska trött, så efter kvällsmaten la jag mig och sov ett tag. Piggnade inte till förrän ganska sent på kvällen, man hann i alla fall se en bra film på svt1: Solisten. Om en psykiskt sjuk, hemlös man i Los Angeles som en gång var ett musikaliskt underbarn. Klart sevärd. Mycket Beethoven att lyssna på också.

Nu ska jag nog snart lägga mig igen.

Mmm, vad gott det såg ut i ugnen. Hemlagad pizza. Det var länge sedan. Svårt att göra LCHF-pizza, så det blir inte så ofta nuförtiden :o(

Ikvall gjorde jag en god grönsaksgratäng. Jag började med att göra såsen:
-    smälte 3 msk smör på svag värme
-    rörde ner 2 msk majsmjöl (det funkar bra med vetemjöl också)
-    tillsatte 2 dl vispgrädde och 1 dl crème fraiche
-    rörde om
-    smulade ner en ½ buljongtärning (grönsaksbuljong)
-    kryddade med salt, svartpeppar och lite paprikapulver
-    rörde om igen
-    lät såsen puttra en stund på svag värme, rörde om nu och då

Sedan satte jag ugnen på 225 grader och tog itu med grönsakerna.

Strimlade lite vitkål, skivade två stora morötter (tunna skivor), delade en broccolibukett i småbuketter och hackade en gul lök och två vitlöksklyftor.

Allt detta la jag ner i en smord ugnsfast form. Började med vitkål och varvade sedan med de andra grönsakerna.

Till slut hällde jag över såsen och täckte över alltihopa med ostskivor (riven ost funkar förstås bra också).

I ugnen ca 30 minuter. Klart!

Häromdan berättade jag att jag lagat en jättegod laxsufflé, och flera läsare har hört av sig och bett om receptet. En del tror att det är svårt att laga sufflé, men det är det inte. Kan man laga en enkel sås eller stuvning klarar man en sufflé också. Grundrecept finns i flera vanliga kokböcker och går säkert också att hitta på nätet.

Jag följde denna gång rutiga kokbokens recept: fisksufflé på kokt/rå fisk, 4 portioner. På ett ungefär i alla fall. Jag använde nog grädde i stället för mjölk, för det brukar jag göra. Och så piffade jag upp smeten med lite fiskbuljong (½ tärning). I övrigt kryddade jag bara med salt (½ tsk), peppar (1 krm), riven muskotnöt (1 krm) och lite, lite curry (½ krm).

Laxen då? Vi brukar ha ett gäng laxfilébitar i frysen. Ni vet, sådana där plastförpackningar med 4 eller 5 bitar à ca 140 gram. De finns i det flesta matbutiker. Jag tror jag tog 3 bitar, lät dem tina lite, finfördelade dem med en gaffel, rörde ner dem i smeten och lät alltihopa koka några minuter på låg värme. Alltså innan jag rörde ner äggulorna resp. äggviteskummet. Obs! Det är viktigt att finfördela laxen! Om det är för stora bitar kommer de att sjunka ner till botten.

Till laxsufflé är det gott med lite smält smör. Fast i mitt fall så tog smöret slut. Trodde att det fanns ett paket till, men icke … Därför gjorde jag i stället en sås på lite grädde, lite senap, lite tubkaviar, salt och vitpeppar. Det blev gott det med.

Några viktiga saker att tänka på:

•    Ta fram äggen ur kylskåpet en stund innan du ska laga sufflén. Om äggvitorna har rumstemperatur blir det bättre skum.
•    Rör ner äggviteskummet väldigt försiktigt, så att du inte förstör luftbubblorna. Det är de som gör att sufflén ”växer” i ugnen.
•    Grädda sufflén genast efter att du rört ner skummet. Öppna inte ugnsluckan förrän sufflén är färdiggräddad. Då ska den ha växt en bit ovanför formen och ha fått fin färg ovanpå.
•    Servera sufflén genast, för den sjunker ihop ganska snabbt när den tagits ur ugnen.

Lycka till!

Idag har jag varit köksbiträde åt min yngsta dotter. Hon skulle fritera holländska ”oliebollen” och ”appelbeignets” – ett slags munkar. Familjens femåring hjälpte också till förstås. Han fick röra ihop smeten. Så egentligen behövde jag bara finnas med som moraliskt stöd, en roll som passade mig utmärkt.

I Holland äter man dessa bakverk på nyårsafton, men vi brukar ha dem någon gång under trettondagshelgen. Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om att föra holländska traditioner vidare, men mina döttrar tycker det är viktigt. Och då är det nog det …

När vi kom hem efter kalaset var vi inte ett dugg hungriga, men så småningom blev det ändå dags att fixa en enklare middag. Jag gjorde en laxsufflé med senapssås och paprikasallad. Inte dumt alls. Det ska jag nog göra fler gånger.

Idag är det sista chansen att göra en god gärning som kan bokföras på år 2011. För min del får det bli att städa lite här hemma och göra en god efterrätt till våra gäster ikväll. Huvudrätten står min älskling för. Han har lovat att laga Coeur de filet provençal, vitlöksgratinerad oxfilé på potatisbädd, som han brukar göra på nyårsafton. Mumzigt.

Fyrverkerier ska det också bli ikväll. Familjens femåring måste ju få vara med och skjuta upp raketer. Jag ska dock se till att han håller sig på behörigt avstånd. Man bör vara rädd om sina barnbarn …

Innan jag sätter i gång med dagens arbetsuppgifter vill jag önska er alla en riktigt trevlig kväll och

Idag är det söndag och kalendern är tom: ingenting inbokat och inget särskilt planerat. Ska nog bara ta det lugnt.

Igår lyckades vi få till en ganska god trerättersmiddag, trots en massa allergier och intoleranser att ta hänsyn till. Maten fick i princip inte innehålla någonting men skulle ändå vara välsmakande, mättande och näringsrik. Måste erkänna att det krävde en del eftertanke, men det gick :o)

Fram mot kvällen fylldes lägenheten av stora och små gäster. Barnen hade egentligen inte tid att äta. För dem räckte det nästan med förrätten, sedan ville de leka kurragömma, bygga koja och testa olika musikinstrument. Men de vuxna åt desto mer.

Jag gillar verkligen att ha gäster och laga mat åt dem. Fast det är skönt dagen efter också: när all disk är ren igen och ordningen i hemmet är återställd.