Die Moldau

Min storebror hade köpt en skivspelare, den första skivspelaren överhuvudtaget i vårt barndomshem, och ibland, när han var på bra humör, fick vi andra också använda den. Vi passade förstås också på när han inte var hemma.

Jag tror att teckningsläraren i skolan hade spelat Die Moldau för oss som inspirationsmusik och hade berättat lite om den. Att den handlade om floden Moldau som ringlade sig genom det skiftande landskapet i Böhmen, alltså i dagens Tjeckien.

Något så vackert och medryckande hade jag aldrig hört förut. Detta nationalromantiska musikstycke från 1800-talet gick rakt in i mitt känsliga pojkhjärta. Nästa sommar när jag hade tjänat lite pengar gick jag och köpte skivan, och sedan lyssnade jag på den så ofta jag kunde komma åt skivspelaren. Jag måste ha varit omkring tretton eller fjorton år, och man får nog säga att jag var en tonåring med en ganska udda musiksmak.

Skivan har försvunnit, men jag har musiken på en cd. Och när jag sätter mig och lyssnar så upptäcker jag att Die Moldau fortfarande berör mig väldigt starkt. Nästan så jag börjar gråta, faktiskt. Den där känsliga tonårspojken finns nog kvar någonstans långt inne i mig ...