103.443 members 3.671 online
Log in Become a member
Qruiser
Klaus Wowereit avgår…
Klaus Wowereit avgår…
Klaus Wowereit avgår…
Klaus Wowereit avgår…

blog.qruiser.com
I blog on Scandinavia's largest gay and queer-community site, Qruiser. Be a member too!
MrGay2012
Tja, Fritiof var namnet och läkarstudent var sysselsättningen. Vinnare av Mr Gay Sweden 2012 och trea i Mr Gay Europe 2013.
Guy, 21, Lund
 
Categories
Latest entry
Calendar
«
Mon Tues Wed Thurs Fri Sat Sun
1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
Widgets
Statistics
Blog id: 3627

Utbildning

Fingel  (updated by Fingel)
Det här med utbildning är något som alltid legat mig varmt om hjärtat. Båda mina föräldrar är för att tillägga utbildade civilingenjörer och majoriteten av mina släktingar har en högre högskoleutbildning. Så för mig har det liksom aldrig varit ett alternativ att inte läsa på högskolan. Inte att mina föräldrar skulle tvinga mig, utan för att jag är uppväxt i den miljön med det synesättet och jag kan inte se mig själv utan att utbilda mig till något högt.
Genom hela mitt liv har jag ställt höga krav på mig själv, jag vill nå långt och för att göra det behöver man ligga i och det är det jag gjort. Jag tror på att det finns en mening med varje persons liv och jag har hela tiden fått känslan att jag innan jag lämnar denna jord ska ha åstadkommit något stort för mina medmänniskor och omvärlden. Jag vill inte bara vara en i mägden som bara glöms bort efter min död. De höga kraven har till exempel varit inom skolan då jag alltid jobbat hårt för att nå dit jag vill och det tycker jag att jag har lyckats med hittills.
Jag började skolan ett år tidigare än vad jag egentligen skulle för att jag VILLE börja skolan och lära mig saker. Jag har alltid tagit skolan seriöst och har aldrig förstått mig på de som bara slappar i skolan. Visst, jag kanske får slita mer under själva skoltiden, men efteråt är det jag som kan vara nöjd över min prestation, och inte de som inte fick så bra betyg och får läsa upp eller tvingas göra saker de egentligen inte ville, bara för att de inte kom in på sin drömutbildning. Vill man så kan man och därför är det viktigt att våga tro på sig själv och göra allt du kan för att lyckas.
När man började få betyg i högstadiet började min strävan efter att komma in på det gymnasiet jag ville in på, och då krävdes höga betyg. Men jag gav mig fan på att lyckas och jag gjorde det. Jag kom in där jag ville börja och då började kampen om att få ultimata gymnasiebetyg. Vid det tillfället visste jag inte helt vad jag ville göra efter gymnasiet, men jag visste och hade bilden av att jag kommer att plugga något som kräver höga betyg så jag satsade från början. Jag hade visserligen lätt för majoriteten av ämnena i skolan och behövde inte slita arslet av mig i de kurserna för att nå MVG men det fanns ju kurser som till exempel Svenska och Samhällskunskap som inte är mina favoritkurser men jag gav mig fan på att plugga där så jag lyckades. Jag hamnade alltså i situationen där jag fick lägga ner väldigt mycket tid på kurser jag avskydde och nästan ingen tid på det jag gillade, bara för att på bästa möjliga sätt lyckas.
Nu i efterhand är jag väldigt glad att jag gick för gymnasiet och kämpade så att jag nu kan kolla på mina slutbetyg och vara nöjd över min prestation. Bara den sköna känslan man kan känna ibland när man hör om andra som "inte orkade" satsa på gymnasiet och nu får ta stryk av det för resten av sina liv. Okej man kan läsa upp betygen men då förlorar man ändå tid på att tillrättaställa vad man inte brydde sig om innan. Jag slipper det och det är jag oerhört glad över.
Om det är en Gud som skapat oss unika eller om vi alla bara är en i mängden kommer vi aldrig att få veta så det behöver vi inte gå in på, men ofta får jag ändå känslan av att vi alla finns här på jorden av en mening. Min mening är att åstadkomma något stort för omvärlden och vad det är vet jag inte förrän jag ligger på dödsbädden och blickar tillbaka på mitt liv.
Jag väljer inte att plugga till läkare (som är min plan till våren) för att jag känner mig tvingad av föräldrar eller andra runt omkring, utan för att jag vill det. Jag brinner för naturvetenskapen och vill veta mer om den samt att jag brinner för att jobba med människor. Det är grymt lärorrikt att arbeta med andra männsikor och få se hur folk fungerar. Sen är jag en väldigt vetgirig och kunskapsslukande människa, så jag kräver hela tiden fortsatt stimulans av inlärande. En mardröm i livet är att bara gå ut gymnasiet och vara färdigutbildad och bara fortsätta på den nivån resten av mitt liv tills jag dör. Jag vill hela tiden utvecklas och nå högre. Jag är en person som aldrig nöjer mig med det jag har och där jag är utan vet att jag alltid kan sträva högre. Det är oftast bra men kan på samma sätt vara väldigt jobbigt då jag aldrig helt kan känna mig tillfredställd där jag är idag. Men jag ser det oftast som en fördel.
Det är därför jag står här jag står idag, för att jag går in för saker fullhjärtat och vågar tro på mig själv och vågar att nå dit jag strävar. Jag hoppas ni gör likadant. Tack för mig!

Tags: funderingar Naturvetenskap

Comments (5)  
 Report