109.987 members 4.395 online
Log in Become a member
Qruiser
Birmingham 4/21
The Village Inn
Gaymap
Manchester 4/21
Tribeca
Gaymap
Manchester 4/21
Vanilla
Gaymap
Manchester 4/21
Taurus Bar & Rest…
Gaymap

blog.qruiser.com
I blog on Scandinavia's largest gay and queer-community site, Qruiser. Be a member too!
Maria Hansson Nielsen
Transaktivist
Föreläsare
Bloggare
Debattör
Woman, 62, Söderhamn
 
Categories
Latest entry
Calendar
«
Mon Tues Wed Thurs Fri Sat Sun
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
Other sites
Widgets
Statistics
Blog id: 2106

All entries in this category "samhälle"


Så less man blir på sådan galenskap...

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)

 Så less man blir, när 22 pingstpastorer i en debattartikel publicerat i tidningen Dagen den 9 april skriver bland annat: ”En pastor som får sin vigselrätt från Pingströrelsen får helt enkelt inte viga samkönade par.”

En vigselförrättares uppdrag är myndighetsutövning. Det innebär att vigselförrättaren inte enbart representerar sin kyrka, utan även staten. Att man som representant för staten, och tyvärr med lagstiftarens goda minne kan en vigselförrättare neka viga samkönade på, genom att påstå att det strider mot hens religiösa övertygelse. Exempelvis kan en präst i Svenska Kyrkan slippa viga ett samkönat par av den orsaken, men då skall hen hänvisa till en präst som gärna gör det.

I fallet med de 22 pingstpastorerna handlar det om ett samfund, som förbjuder sina pastorer att viga samkönade par. Här undrar jag om detta uppfyller lagens krav på vilka som får utföra vigslar. Hur som helst kan detta anses strida mot diskrimineringslagen, eftersom ett helt samfund förbjuder sina pastorer viga samkönade par. Jag kan inte se det på annat sätt, än att det är diskriminering på grund av sexuell läggning. Just därför har jag skrivit till Diskrimineringsombudsmannen, och bett denne inleda en utredning.

En av pastorerna är Tommy Dahlman, som även stod på Kristdemokraternas Riksdagslista för norra Västra Götaland i höstas. På förfrågan, när han intervjuas av nomineringskommittén, förklarade Dahlman att han delade partiets värderingar. Om Dahlman svarat nej, skulle han inte hamnat på Riksdagslistan.

I en artikel i GT/Expressen säger Tommy Dahlman: "Homosexuella kommer inte till himmelen. Därmed kommer de till helvetet" I och med detta kan jag konstatera att Dahlman for med osanning, när han svarade ja på frågan, om han delar Kristdemokraternas värderinger. Dessa värderinger kan man läsa under rubriken Vår politik på KD:s hemsida:

”HBT: Kristdemokraternas politik utgår från att varje person är unik och oersättlig. Alla har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Utifrån vår människosyn vill vi värna alla människors liv, frihet och värdighet. Våld, diskriminering och uttalanden som kränker hbt-personers människovärde strider mot vår ideologi.”

”Homosexualitet: Kristdemokratin har människovärdet och de etiska grundvärdena i centrum. Människan är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Därför måste alla former av diskriminering i samhället motverkas. Våld och hot mot homosexuella måste bekämpas. Detta uppnås genom lagstiftning och genom att informera och skapa opinion.”

Under de år som gått, sedan jag som den första kristdemokratiska politiker kom ut som transsexuell 2007, har det hänt mycket positivt i partiet, när det handlar om hbt-frågor, mest när det handlar om frågor som rör transpersoner. Allt fler lokalavdelningar medverkar på olika Pridefestivaler runt om i landet. 2014 gick en större grupp kristdemokrater med i Karlskronas Prideparad, i en egen sektion. Samma år arrangerade RFSL Hälsingland i samarbete med KD Söderhamn en föreläsning med mig under Söderhamn Pride. Ja, mycket händer i positiv riktning. Detta bekräftas även av RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund när hon i ett svar till GT/Expressen bland annat säger: ”Fortfarande står kd och RFSL långt ifrån varandra i många frågor, men vi är också överens i en del numera.”

Vist är det mycket kvar att göra i KD. Därför har jag lämnat in en motion till höstens Riksting, där jag vill att Rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp, som dels skall titta på hur partiet tidigare handskats med hbt-frågor, och dels lägga fram ett förslag till hur KD framöver skall utforma sin politik i frågor som rör hbt. Denne arbetsgrupp skall avlägga rapport och lämna fram sina förslag till nästkommande Riksting som hölls 2017.

Tags: sex politik religion samhälle HBTQ transfobi homofobi bifobi

Comments (0)  
 Report  

Våga vara dig själv.....

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)
 Att våga vara sig själv, är inte alltid lika enkelt som det låter. Vid mina föreläsningar brukar jag uppmana de närvarande att våga vara sig själv fullt ut. Jag gör det, eftersom jag av egen erfarenhet vet hur fel och jobbigt livet blir, när man inte har modet att vara sig själv.

Trots all information, och trots alla "kändisar" som är öppna med att de är homosexuella, är det fortfarande inte enkelt för unga homosexuella, att våga stå upp för sig själv. Lika svårt är det för bisexuella, transsexuella, transvestiter och andra transpersoner, att ta steget ut från garderoben och våga leva sitt liv som sig själv. Det finns flera olika orsaker till att så många har svårt att våga vara sig själv.

Många hbt-personer är rädda för vad föräldrar, syskon, släkt och vänner skall säga. Jag har full förståelse för denne rädsla, samtidigt som jag känner till flera tillfällen, där exempelvis föräldrar sagt: "Det har vi förstått för länge sen."

En annan orsak till att hbt-personer inte vågar ta steget fullt ut, och leva sitt liv som sig själv, är rädslan för att drabbas av homofobiska, bifobiska och transfobiska påhopp och kränkningar. Även rädslan att utsättas för våld är en orsak till att man inte vågar vara sig själv.

Även myndigheters negativa inställning till hbt-personer spelar in. Trots att vi vet, att de hbt-fobiska hatbrotten ökar, är det på tok för många som inte vågar anmäla när de blivit utsatt. Det finns många orsaker till detta, och tyvärr allt för många exempel där Polisen ignorerat brott mot hbt-personer.

För ett år sedan målade någon ett hakkors på en hbtq-affisch som satt uppe på Biblioteket i Mariestad. Polisen ansåg inte att detta var ett hatbrott, och inledde ingen förundersökning.

När jag på senhösten 2011 fick en sten kastat i huvudet, ansåg första Polis på plats, att jag var så full att jag hade ramlat omkull och slagit i huvudet. Efter det jag lämnat platsen i ambulans, sa denne polis till en person jag känner väl: "Hon är full." Ett helt vansinnigt påstående, eftersom jag inte ens druckit en lättöl på fyra dagar.

När en transkvinna i södra Sverige utsattes för våldtäkt och det rann blod från hennes underliv, spärrade man inte av brottsplatsen, kvinnan transporterades inte till sjukhus för rättsintyg, hennes kläder togs inte heller i beslag för undersökning. Jag skrev om det här i min blogg, vilket fick en lokaltidning att också skriva. Då öppnade polisen en förundersökning, men på grund av att kvinnas anmälan inte togs på allvar, och att inga bevis säkrats, hade man inga konkreta bevis för att kunna utpeka och lagföra gärningsmannen.

När ett homosexuellt par i Kinna fick sin bil förstört och en av dem misshandlades gick polisens presstalesperson ut sa: "Vi tror inte att paret i Kinna överhuvudtaget utsatts för några brott. Det är vår uppfattning." Ett uttalande som en av hans chefer sedan tog anstånd ifrån.

Nu har jag bara nämnt några få av alla olika orsaker, som gör att många inte vågar leva sitt liv som den de är. Jag har full förståelse för att det är svårt att ta steget fullt ut, och leva som den man är, som sig själv. Att jag trots det uppmanar alla, att leva sitt liv som sig själv, beror på att när jag äntligen, vid 54 års ålder vågade komma ut som den jag är, slapp leva med rädslan för att bli "avslöjad". Jag fick styrkan, att leva mitt liv som den jag är. Trots det transfobiska motstånd jag möter dagligen, kan jag garantera er alla, att mitt liv är mycket bättre nu, än vad det var innan jag kom ut.

Just därför uppmuntra jag dig, att våga vara dig själv.

Tags: personligt sex politik religion samhälle HBTQ

Comments (0)  
 Report  

8 mars alla kvinnors dag.....

Maria Hansson Nielsen
 Idag är det Internationella Kvinnodagen, en dag som tyvärr fortfarande behövs. Över allt i världen, även här i Sverige, diskrimineras, hotas, misshandlas och dödas kvinnor, enbart för att de är just kvinnor.

Tyvärr exkluderas transkvinnor, i vissa kretsar. Ibland på grund av okunskap och i andra fall på grund av, att det faktiskt finns cis-feminister, som inte anser att transkvinnor är "riktiga kvinnor".

När jag kom ut 2007, deltog jag i en webbdebatt om kvinnors rättigheter. Där attackerades jag av fem andra kvinnor, som ansåg jag enbart skulle hålla käften. Dessa ansåg att jag aldrig skulle kunna sätta mig in i hur "riktiga kvinnor förtryckts", eftersom jag haft "privilegiet" att leva som man i 54 år. Att jag under alla dessa år lidit psykiskt, eftersom att jag på grund av rädsla för att bli avslöjat, inte vågat berätta vem jag egentligen är, var i deras ögon inget lidande utan ett liv med manliga privilegier.

En av dessa tjejer skrev till och med, att jag medvetet skulle ha njutit av att ha levt med de könsnormativa privilegier en man har, och därför inte har någon seriös möjlighet, att sätta mig in i hur "riktiga kvinnor" förtryckts.

Trots att vi nu skriver 2015, finns det fortfarande grupperingar av cis-feminister som medvetet häcklar och trakasserar såväl transkvinnor som transmän. I deras ögon är transmän inget annat än könsförrädare och transkvinnor män, som genomgår könskorrigeringen enbart för att kunna nässla in sig bland kvinnor, för att på ett patriarkalt sätt kunna utsätta "riktiga kvinnor" för förtryck.

Tack och lov handlar detta enbart om en liten minoritet av cis-feminister. Den stora majoriteten ställer upp i kampen för transsexuellas rättigheter, och för vårt inkluderande i samhället.

Tags: personligt sex politik religion samhälle feminism HBTQ transfobi internationella kvinnodagen

Comments (0)  
 Report  

Myndigheter skickar brev i ens dödsnamn.

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)
 Jag blir lika förtvivlad varje gång, jag får nya exempel på hur svenska myndigheter totalt struntar i transsexuella personer. Till och med efter det, att man ändrat könstillhörighet (det juridiska könet), eller genomgått en könskorrigerande operation, visar svenska myndigheter upp en total likgiltig inställning till den enskilda personen.
Ber man en myndighet sluta skicka ut brev med ens dödsnamn (det namnet man fick av sina föräldrar), och sluta använda det personnummer man inte har kvar, får man alltid till svar, att så enkelt är det inte. Begär man ett skriftligt svar på sin begäran, händer det ibland att man blir lovat ett sådant, som dock aldrig skickas ut. Det medför i sin tur, att man inte kan överklaga myndighetens beslut till förvaltningsrätten. Ibland händer det, att den handläggare man pratar med istället skickar ens begäran vidare till en annan enhet, för att få frågan utredd. Sedan händer absolut ingenting.
Nu har det hänt igen. En ung transman från södra Sverige fick ett brev från Kronofogden adresserat till hans dödsnamn, och med det gamla personnumret. När han ringde för att be dem, att i framtiden skicka alla brev i rätt namn och personnummer, möttes han av oförstående. Han begärde ett skriftligt beslut, men nekades ett sådant.
Jag känner till flera fall, där Kronofogden vägrat skicka skriftligt beslut, efter att de klargjort att det inte går att ändra namn och personnummer. Jag känner även till ett fall, där man under flera månader ursäkt sig med, att ärendet är under utredning, och på så sätt sluppit undan att fatta ett beslut.
I inga av ovanstående fall handlar det om att den transsexuella vill slippa betala gamla skulder, utan enbart att man vill ha alla brev i rätt namn och med rätt personnummer. Enligt jurister på Kronofogdemyndigheten, finns det inga juridiska hinder för att ändra namn och personnummer på skulder som uppstått innan den enskilda bytt könstillhörighet. Trots det struntar myndigheten totalt i att lyfta ett finger, för att fixa till det.
Jag har kännedom om ett antal fall, där andra myndigheter visar upp samma likgiltighet, och totalt struntar i att en person ändrat sin könstillhörighet. Jag kommer därför att återkomma med exempel på svenska myndigheters illasinnade inställning till transsexuella.

Tags: personligt politik samhälle feminism HBTQ myndigheter

Comments (3)  
 Report  

Öppet brev till QX

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)
Hej

Jag har lite tanker att framföra, med tanke på prisutdelningen under QXgalan. Det är både beröm och kritik. Kritiken hoppas jag ni tar till er som konstruktiv kritik, inte som gnäll.

Årets hederspris delas normalt ut till en person, eller en organisation som gjort bra insatser för hbt-personer. I år valde QX att ge priset till samtliga åtta nya Pridefestivaler 2014. Jag vill berömma er för detta, eftersom ni visade för arrangörerna, att deras arbete är uppskattat.

Peter Jöback tilldelades priset Året Drag för sin roll som Transkvinna i föreställningen ”Livet är en schlager”. Det råder ingen tveka om att Peter gör rollen otroligt bra. MEN jag kan inte annat än hålla med de dragqueens och dragkings som är kritiska till att Peter som inte är någon dragqueen, ej heller spelar rollen som en sådan, tilldelades priset i denne kategori.

Vi har många fantastiska dragqueens och en del dragkings, som verkligen är väl värda att tilldelas priset Årets Drag.

År efter år delas det ut priser till artister, skådisar och idrottsstjärnor, inget fel i det. Tyvärr ser man i princip aldrig att någon hbtq-aktivist får något pris. Vi är många aktivister som känner oss exkluderade, eftersom det i princip är omöjligt för någon av oss, att ta del av den uppskattning för vårt arbete, som ett pris bevisligen är.

År efter år kämpar vi aktivister för allas lika värde, lika rättigheter och lika skyldigheter. Vi står dagligen upp för att all kärlek är kärlek, och att var och en har rätt att älska vem man vill. För det får vi dagligen utstå spott och spe, i form av kränkningar, hot och även våld. Visserligen är det många som uppmuntrar oss att fortsätta, anser att vi är förebilder och gör skillnad. Men tyvärr uppskattas vårt arbete inte lika mycket av QX:s läsare, eftersom vi år efter år förbises, både vid nominering och vid omröstning. Jag personligen tar illa vid mig, när olika kändisar år efter år får ett pris, samtidig som alla aktivisters kamp totalt ignoreras.

Jag skulle vilje se kategorin Årets Aktivist nästa år, eftersom det tydligen är den enda möjligheten för oss aktivister, att kunna känna oss uppskattade för det vi dagligen gör, för alla hbtq-personer.

Varje år delar QX ut priset Årets HBT. År efter år är det någon homosexuell som får nämnda pris. Det är inte för inget, att de flesta kallar priset för Årets Homo. Någon sällan gång händer det att en bisexuell nomineras och även får priset. Samtidigt har ingen transperson i praktiken någon möjlighet alls på att ens bli nominerat, än mindre röstas fram för att få priset.

Utifrån detta, föreslår jag, att priset delas upp i tre kategorier. Årets Homo, Årets Bi och Årets Trans. På så sätt kan Qxgalan garantera att vi alla är inkluderade, uppskattade och har samma chans att tilldelas ett ett pris på nästa års gala.

Krammelikram

Maria Hansson Nielsen
Transaktivist

Tags: personligt samhälle kultur HBTQ QXgalan

Comments (5)  
 Report  

Jag ser mig fortfarande som transsexuell

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)
 Igår fick jag frågan, om varför jag trots jag genomgått könskorrigerande operation, fortfarande kallar mig för transsexuell. Jag har tidigare skrivit om det, men eftersom frågan fortfarande dyker upp ibland, skall jag återigen berätta om orsaken.
Att vara transsexuell innebär att man har en könsidentitet som inte motsvara det biologiska kön, man är fött med.
Diagnosen transsexualism försvinner efter könskorrigeringen. Vissa väljer då att se sig som cis-personer, som en av mina väninnor. Av den orsaken är hon cis-person, även i mina ögon. Det är ingen annan än hon själv som avgör om hon är cis-person eller transperson. Samtidigt är det ingen annan än jag, som avgör om jag är transperson eller cis-person.
Andra som exempelvis jag, ser det som så, att våra kroppar är korrigerade, men att dessa fortfarande har samma gamla biologiska kön. I mitt fall är min kromosomuppsättning fortfarande XY. Rent medicinskt ses jag som man, vilket beror på att varningssignaler för vissa sjukdomar, exempelvis hjärtfel, är till viss del olika beroende på det biologiska könet.
Om en man skulle smitta mig med HIV, då hamnar jag i statistiken över MSM. Eftersom det inte finns någon statistik i Sverige över smittade transpersoner, kan man inte heller få bidrag för hiv-prevention riktade enbart mot transpersoner.
Ja, jag är kvinna. Det var jag redan innan korrigeringen, eftersom könet inte sitter i kroppen, utan i vilken könsidentitet man har.
Att vara transsexuell har alltså inget med själva diagnosen transsexualism att göra, utan handlar om att ens könsidentitet inte överensstämmer med det biologiska könet.
När jag, efter den könskorrigerande operationen, hotades på nationell.nu, grundades hotet på att jag är transsexuell. När jag trakasseras, både i samhället och via webben grundas även här kränkningarna på att trollen ser mig som transsexuell. När mitt toabesök på Stockholm Central ifrågasättes för några år sedan, berodde det på att tjejen som jobbade där inte ansåg att jag var en riktig kvinna, utan en man "utan kuk".
Det är alltså inte enbart jag själv, som ser mig som transsexuell. Ovanstående exempel visar tydligt, att även en stor grupp cis-troll gör det.
Oavsett hur andra ser på saken, är det upp till var och en, att efter den könskorrigerande operationen själv avgöra om man är cis eller trans.

Tags: personligt sex politik samhälle HBTQ transsexualism transsexuell cis-person

Comments (2)  
 Report  

Helgen i Regnbågsstaden Söderhamn...

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)
 Det händer alltid något i Regnbågsstaden Söderhamn. För snart två veckor sedan bjöd RFSL Hälsingland för första gången in till Café T. Succés direkt. Mycket folk kom, och tillsammans fick vi en underbar gemenskap.
I söndags var det en välbesökt Regnbågsmässa i Trönö Nya Kyrka. Hela mässan handlade om kärlek, inkluderande och om att våga vara den man är.
På fredag blir det After Skate med sporttema på Arton.78. Klädsel: Sportkänsla (shorts, utrustning, sportband, pjäxor, rugby, balett ect)
Music by: Bernhard & Pamela
Schlager, Disco, RnB räkna med dansant housemusik sista timmen. Hey Brother!
Ålder: 18
Tid: 17.00-02.00
Entré: 80:- / Medlem i RFSL: 50:- (uppvisa medlemskort). Garderob 20:-
Boka bord: info@centralhotellet.se (avnjut en middag)
På lördag är det återigen Café T på Granvägen 1 klockan 10:00 - 14:00. Café T är en del av RFSL Hälsinglands sociala verksamhet. Vi sätter T i centrum, men även cispersoner är välkomna. För dig som inte vill gå utomhus i din transidentitet, finns det möjlighet att byta om i våra lokalar.
Senare på lördagen, klockan 15:00 - 18:00 är det dags för "Gays on (Hälsingland) Ice" på Hällåsen. Har du inga skridskor kan du hyra ett par av Söderhamns Ishockeyklubb för 20: - kronor.
Gays On Ice är numera ett efterlängtat evenemang varje år i Kungsträdgården, Stockholm. I Söderhamn får du åka skridskor på Broberg / Söderhamn bandys hemmais. Gott om utrymme med andra ord.
Om jag inte redan flyttat upp till Söderhamn, skulle jag inte ha tvekat en enda stund. Jag skulle ha åkt hit.

Tags: nöje sex musik samhälle kultur hälsa & träning Fest HBTQ Gays on Ice

Comments (0)  
 Report  

Det är i Söderhamn, det händer.....

Maria Hansson Nielsen
 Äntligen är det dags för Café T i Söderhamn. Vi kommer ha öppet varannan lördag med början den 17 januari 2015, klockan 10:00 – 14:00. Vi håller till hos Centrum för alla, Granvägen 1.
Café T är en del av RFSL Hälsinglands sociala verksamhet. Med ”T” i centrum samlas vi, kring gott kaffe, te och dricka. Tillsammans i en trygg gemenskap, där var och en får vara sig själv. Alla är välkomna.
För den som av någon orsak inte vill vistas utomhus i sin transidentitet, finns det möjlighet att byta om i våra lokaler.
För några år sedan fick jag i uppdrag av RFSL Skaraborg, att starta upp en social verksamhet för transpersoner. Det ledde till att jag lade grunden till Café T i Skövde. Visionen var, att bygga upp ett ställe där transpersoner kunna komma och känna sig trygga. Eftersom det är viktigt att transpersoner får möjlighet att bygga upp trygga sociala kontakter, inte enbart med andra transpersoner, utan även med cis-personer, blev det viktigt för oss att få även cis-personer att komma.
Förutom att jag hade ansvaret för Café T, fanns det även några andra från RFSL Skaraborgs styrelse som var aktivt engagerat i arbetet. Café T utvecklades till en av RFSL Skaraborgs mest uppskattade sociala verksamheter. När jag flyttade till Söderhamn togs ansvaret över av en ung transman och en ung transkvinna, som fortsätter arbetet utifrån samma vision.
Nu är det dags att slå upp portarna för Café T i hälsingska Söderhamn. Från och med den 17 januari 2015 kommer vi att hålla öppet varannan lördag mellan klockan 10:00 och 14:00. Café T i Söderhamn har samma vision, som visade sig framgångsrik i Skövde. Alla är varmt välkomna.
Nu har jag bott i Söderhamn i lite mer än sju månader, och måste säga att jag stortrivs. Hela tiden händer det positiva saker. Förutom att Café T startar sin verksamhet, händer det en hel del andra positiva saker. Den 25 januari klockan 11:00 är det Regnbågsmässa i Trönö Kyrka. Rönja Malm medverkar med sång, jag kommer att tillsammans med prästen Lise-Lott Wikholm hålla en dialogpredikan, och Sandra Dewerud ställer ut sina fotografier.
Det kommer hända mer under januari, vilket jag kommer skriva mer om inom kort.
Det är i Söderhamn, det händer.

Tags: politik religion samhälle HBTQ Café T Regnbågsmässa

Comments (1)  
 Report  

Julhälsning.....

Maria Hansson Nielsen

Tags: samhälle jul

Comments (2)  
 Report  

Nya rekommendationer.....

Maria Hansson Nielsen  (updated by Maria Hansson Nielsen)

 Äntligen kom det nya rekommendationer från Socialstyrelsen. Det framgår klart och tydligt hur viktigt det är att personer som är transsexuella (har könsdysofi) får rätt hjälp och stöd av utredningsteamen. Allt för ofta vägrar öppenvården skicka en remiss till utredningsteamen, vilket leder till att den enskilda blir mer deprimerad. Oftast är det unga transsexuella, som drabbas av öppenvårdens negativa behandling.

Citat från Socialstyrelsens nya rekommendationer:

"Könsöverskridande uttryck är vanliga hos barn utan att de behöver vara bestående. Uppföljningar av barn som har utretts för könsdysfori tyder på att den kvarstår hos två till tre av tio personer i vuxen ålder. Detta är inte ett argument för att hälso- och sjukvården ska undvika att ge vård."

För några år sedan var det allt för vanligt, att öppenvården vägrade skicka en remiss till ett utredningsteam, med orsaken att de själva först ville veta om personen verkligen var transsexuell. Då sa Socialstyrelsen ifrån, eftersom det allt för ofta resulterade i att remiss först skrevs efter två till tre år. Nu ser man hur öppenvården fortsätter försena remissen, genom att påstå att den enskilda personen på grund av sin depression, troligen inte skulle klara av en utredning. Man påstår till och med att utredningsteamen skulle skicka tillbaka remissen, vilket är ett felaktigt påstående.

Att vägra skicka remiss, hjälper inte den enskilda. Tvärtom finns det en stor risk att den transsexuella går in i en allt djupare depression. Även om en utredning är tuff och påfrestande, så är vetskapen om att allt är på gång, en sak som innebär att man mår bättre. Utredningsteamen an även erbjuda stöd av en kurator till de som behöver det. Om den enskilda bor långt från utredningsteamen, finns det möjlighet att upprätta ett samarbete med närmaste öppenvårdmottagning.

I och med Socialstyrelsens nya rekommendationer, finns det möjlighet för den enskilda, att ställa större krav på ett en remiss skall skickas utan fördröjning. Tyvärr vet vi, att många transsexuella mår så dåligt, att de själva inte orkar stå för sina rättigheter. Därför är det viktigt att det finns personer och organisationer, så ställer upp för dessa, och ställer krav på öppenvården. De som fortfarande vägrar skicka remiss, skall informeras om, att ifall remiss inte skickas inom en viss tid, kommer det att skickas iväg en klagan till IVO, en anmälan till Socialstyrelsen, samt att de riskera att media informeras om vad som händer. Jag är ombedd att hjälpa till i ett fall, där öppenvården vägrar skicka en remiss. Vid nästa besök, kommer jag att följa med och ställa krav på att Socialstyrelsens rekommendation följs.

Det är helt förkastligt, att öppenvården fortfarande vägrar enskilda transsexuella en remiss till ett utredningsteam. Jag kommer därför att följa upp, hur dessa nya rekommendationer efterlevs.

Tags: politik samhälle HBTQ transsexualism

Comments (0)  
 Report