Trubbel - är till för att lösas. Min externa bildskärm till datorn, som den var ihopkopplad med, la av. Nu har jag kopplat ihop datorn med TV,n med sin gigantiska 50 tums skärm. Jättesvårt att skriva inlägg för bilden är för stor, texten breder ut sig som på ett jätteplakat. Tills jag köpt en ny bildskärm så softar jag med bloggen...tror jag ?

Trevlig helg

..." Dä ä nöö  jämt ", sa Hagforsbruden som glömt bort att hon skulle gifta sig. ( Sann historia )

Mediapersonlighet - den kan man träna på att utveckla...plötsligt har de flesta av oss fått en mediapersonlighet genom Facebook och andra forum, som qruiser. Hur det än är, så är de vi är på qruiser inte de vi är i verkligheten - vi är naturligtvis mycket mer än en presentationstext, några notiser eller rader om sina intressen.Har man en webb-kamera så har man ju även sin egen lilla TV-studio i hemmet... .

Fler och fler blir medvetna om vikten av en slipad mediapersonlighet lärde jag mig härom kvällen när jag såg ett TV program.

Att uveckla den, rensa bland kommentarerna, uppdatera den tycks viktigt. För min del så vet jag det att de flesta, alla, bär en historia som är värd att ta del av, som är av intresse ; att det först är när man möts i livet som man kan uppleva en människa - så mycket för mediapersonligheter. De blir som ensidiga klippdockor ur en veckotidning. Inte till för att mötas i verkligheten utan just bara det de är en bild, en mediabild. En Facebook eller qruiserkompis men inte en riktig vän i livet ? Kanske kan vi bli vet om inte bilden är till ytterlighet och för " slipad", om man möts IRL ?

Mediapersonlighet är mediapersonlighet och verkligt jag är verkligt jag. De är inte alltid med sanningen överensstämmande, någon av dem... .

Mobbare tål inte Ranelid skriver i dag Roland Poirier Martinson i kolumen på Svenska Dagbladets ledarsida.

..."Så varför hånas han av så många hel och halvkändisar? Ranelid är egensinnig på riktigt. Det tolereras inte", skiver han.

Nä. Det var just det. Igen. Intoleransens fula tryne som visar upp sig. Nöff. Nöff.Om och om igen.

Jag skrev min hyllning till Ranelid i går. Tack Björn Ranelid heter inlägget som ni kan läsa på min blogg.

Källa. Svenska Dagbladet 12 mars 2012

Avstängd - och plötsligt så var det avstängt. Pang. Bara så där. Avstängd så som bara somliga kan avstänga andra. Inte ignorerad. Lika barn leka bäst. Somliga leka inte alls .Inte alla var det givet att ge.

Makt.

Och så skulle alla ha samma föruttsättningar. Inte alls. Så är det inte .Det har vi inte. Speciellt inte här.

Har man gett sig in i leken får man leken tåla. Folk skulle bara veta hur det leks...? Allt har sin tid. Inte sant!

Tack Björn Ranelid - hänvisar till det första inlägget.

Tack Björn Ranelid för att du är bäst på att vara dig själv. För att du är du.

Tack för att du tar ut svängarna, lever livet utan krusiduller, inte är rädd för att skämma ut dig, inte är rädd för att vara för mycket, inte är rädd för att verka omnipotent eller självupptagen, rampljuskåt eller att framstå som en linslus.

Tack för att du gör allt detta, som jag skulle vilja göra, men inte törs för att jag är för att jag är för pryd, för feg, för lutheransk, för ängslig, för medioker.

Tack för att du visar  på en väg - som är få förunnade att gå.

Jag tycker att du är befriande. Jag tycker att du behövs. Jag blir glad av att se dig - just bara för att du är du.

Vi behöver flera som är sig själva i detta det småborgerliga och lagomjantemoraliska landet Sverige, där till och med de som själva sticker ut, förfasar sig över din oförställdhet, din rättframhet och din befriande avsaknad av hyckleri, inställsamhet och "vadålagomärintejag-jagärmigsjälvochsånhärärjagochdetfårnitaellerskitai" vara.

Vi behöver dig. Jag behöver dig, lika mycket som jag behöver en massa andra människor som just genom att de är sig själva, med fel och brister visar på - i det offentlga rummet, visar på att man kan vara sig själv - bara, om man tillåts vara det. Ges utrymme. Tack för att du tar dig detta utymme att vara dig själv på.

Tack BJÖRN RANELID, för att du tagit upp kampen mot konformism. Och, kampen för att var och en ska få var sig själv, sådan som han nu än är. Även om det inte passar alla.Mina eloge till Dig. Jag står framför min dator och  skriver detta.Applåderar Mina hyllningar.

Lördag på Landet - TV. TV. TV. Fylla eller Missionshuset.

Inte undra på att landsbygden avfolkas.

Alla Änglarna - plötsligt, var de här. Stod  omkring mig. Allihopa. Huller om buller. På en gång.

Vändpunkten har kommit.

Nu är den här - med dem; Alla Änglarna.

Thorsten Flinck - .." är ett rått och gripande och mänskligt drama som alltför sällan syns i melodifestivalen ", skriver Markus Larsson i tidningen Aftonbladet.

Det applåderar jag. Strongt !. Men sången då ?  Det vore hövligt mot publiken att komma ihåg texten. Rent ut sagt vore det klädsamt. Jag vet, att Thorsten Flinck är läs och skrivkunnig. Lalla lagom. Lycka till.

Spökdata enligt  SIFO, som frågat folk, 18 % av de borgerliga sympatisörerna tycker att det förekommer att människor går igen, stämmer helt eller ganska bra.

Före S+V+MP är siffran 26 %. Enligt Sifo. Flest kvinnor tror enligt deras undersökning, 1300 svenskar i ålderna 16 - 74 år, på det övernaturliga.

310 000 ser TV-programmet ,"Det okända", varje vecka.

Massor av folk går till medium för att få kontakt med avlidna anhöriga, älskade och nära. För en del blir det till stor tröst. Det är ju också, lite SPÄNNANDE. Man vet  inte om det är IRL eller inte ? Kanske gör detta faktum att det blir mer kittlande ?. Det kan var sant men det kan lika väl inte vara det ? Det är något annat än en  spännande film som man vet är fake.Eller en skräckroman.

När jag kommer hem till Stockholm ska jag besöka ett medium. Av det skälet. För att det är SPÄNNANDE.

Det finns annat som är spännande också. Fotvandra på Cuba exempelvis som min granne  i Gubbängen just nu gör.Det är i alla fall IRL.