Pride synes vara KD,s återkommande stridsfråga. De ska även i år ha ett tält på Pride för att skapa dialog. Bra !

En som inte tycker det är den alltid lika rabiata, reaktionära  men, måste man säga, uppriktiga och icke hymlande Annelie Enochson.

Hon säger : " Deltagarna på Pride och vi har helt olika värderingar ".

Och : "  De vill oss inte väl. Vi vill värna familjen, vi vill värna heteronormen. De vill värna homonormen. De får gärna finnas, och de får ha sina tåg, men vi ska inte vara där ", säger hon.

Nu har Pride reducerats till ett tåg, som vi gärna får ha...wow, så snällt ...hon vill värna familjen. Sedan när blev en homosexuell familj inte en familj ? Nej. Hon ser inte två gifta kvinnor med barn som en familj eller två killar med barn som familj...vad är de då ?

Vidare. ..." De få gärna finnas ". I sin storslagenhet tillåter hon oss att EXISTERA. Wow, vilka framsteg.

Stötande.Men det tycker hon om oss också. Att vi är. Stötande. Har ni hört. VI FÅR FINNAS, hon ger sin tillåtelse...God Gud, säger jag bara.

Singeltips - Stockholm sägs vara världens singeltätaste stad ?

Tips för den som nu mot all förmodan vill möta nån och ge upp sitt underbara, fina, självständig singelliv är exempelivs, att VÅGA.

Ta intiativ. Prata med killen i mataffären, i kön - fråga vad ska du äta ikväll. Eller. " Åh, det där ser gott ut" , osv.

Gå ut själv. På barer. Resturanger, cafeér.Museér.

Prata med folk runt omkring. Var öppen. Glad. Käck. Full av tillförsikt, av självförtoende. Utstråla vålmående även om du håller på att spy." Upper stiff lip ", u now.

Ha självdistans - se det som något som kan bli kul att berätta om efteråt.

Åk buss - prata med den som sitter bredvid - flörta i parken när du ligger och solar eller på adstranden; endast fantasin sätter gränserna för möjligheterna, platserna, för  chanserna till ett möte samt, så klart ORKEN. ORKA RAGGA !

Allt detta förutsätter förstås att man är supersocial. Superaktiv. Superextrovert. Superalert. Supertaggad. Superframåt. Inte en ensamvarg som hellre än att gå på bar; sjunker ner i sin paradisiskt sköna säng med 18 kuddar framför en gigantisk TV. Äter äkta vaniljglass med sked ur katonger. Chips ur påsar och  går upp ytterligare några kilo i vikt  - i all enkelhet. Ensamhet. Mol allena forstätter att pilla sig i naveln; skiter i DUPLEXERINGEN av singellivet.

För Er, kära vänner - önskar jag Er all möjlig lycka. Framgång och välgång i denna djungel, i detta virvarr, i denna kakofoni av avancerade lidelser, stormande känslor,  vilda passioner samt härliga lustar som livet - även det tillsynes ensamma singellivet, mot all förmodan, trots allt; innhåller.

Once in awhile. Now and then. So to speak.

Hedersförtrycket - kan se olika ut, yttra sig bland annat genom, i sin mildaste form, dagliga förolämpningar och nedvärderingar. Det kan även vara total utfrysning,förbud att delta i olika skolaktivitete som simundervisning. Förtrycket går ofta över i fysiskt våld. Örfilar. Slag. Och kan leda till självmord eller mord, som vi tragiskt nog vet.

Den kartläggning som gjorts  av Stockholm stad visade att 11 % av flickorna och 4 % av pojkarna i Stockholm lever  med begränsningar i sina liv som är hedersrelaterade.Det är flera tusen ungdomar.

Kunskapen har ökat om detta men inte tillräckligt.Många ungdomar som kommit i kontakt med en myndighet har bemötts av okunskap och bristande förståelse.  Resurscentumet Origo behövs.

( Källa. Svenska Dagbladet den 28 april 2012. Brännpunkt. Sid 5 ) .

Hedersvåld - ett resurscentrum vid namn Origo startas i Stockholm av Operation Kvinnofrid.

En av uppgifterna blir att stöta och utbilda yrkesverksamma  i att tidigt upptäcka tecken till förtyck, hot och våld.

Att ge råd och stöd till unga.

Att ge konsultativt stöd till yrkesverksamma och frivilliga aktörer.

Lotsfunktion.

Virtuellt hus för unga, yrkesverksamma samt frivilliga aktörer.

Stockholms stad har fått uppdraget att leda arbetet men samarbetspartners blir andra kommuner i länet.

Det handlar om att fler ska få sina mänskliga rättigheter uppfyllda.

Vad kan jag göra för att hjälpa till, tänkte jag för en stund sedan efter det som hände i måndags då den 19 - åriga flickan/kvinnan mördades ?

- Jag kan ju inte göra nåt, tänkte jag som svar på min egen fråga.

- Vad skulle jag kunna göra ? frågade jag mig själv sedan.

Nästa fråga som ställdes till mig av min inre röst var denna.

- Tror du att fler än du känner samma sak, att de inget kan göra och därför inte gör något ?

Jag blev illa berörd när jag tänkte på att om jag tror att jag inte kan göra något, så tror säkert fler, jag är inte snam om att känna att detta är mig övermäktigt, att de inte kan göra något.

Tvärsom.TILLSAMMANS, kan vi göra jättemycket. " Många bäckar små ". Även om det bara, som för min del, handlar om ett inlägg på en obetydlig blogg, så agerar jag på det sätt jag just för stunden kan, som vi alla , säkert, på något sätt kan ?

Men inställningen, " att det inte är någon ide, för jag kan ändå inget göra ";  den är  en del av själva faran i denna problematik som hedersvåld utgör. Det handlar om att REAGERA och att AGERA, mot hedersvåld. Inte att säga: Jag kan ändå inget göra.

60 000 tusen svenska  kvinnor  utsätts för våld av en närstående man, enligt Brottsförebyggande rådet.

Mindre än hälften polisanmäler. Endast 20%  av de anmälningar som görs, leder till att en misstänkt kan knytas till brottet... . Man blir mållös.

Internationella kvinnodagen - och EU,s kommissionär Vivande Reding säger att det är dgs att kvotera till bolagsstyrelserna. PG Gyllenhammar håller med. Han säger att det nog inte finns någon annan väg att gå.

Gör det. Kvotera. Annars riskerar allt att bli kvar i det gamal av gamal vana. Gubbarna har vant sig vid att endast 23 % är kvinnor bland dem. De unga kvinnor som man missar bli gamla kvinnor som aldrig fick chansen.

EU måste nog till slut lagstifta om detta. Det är som privata klubbar som inte släpper in någon helt enkelt för att de inte har lust att släppa in någon.  Det är ju det som är poängen med att vara privat. Man väljer de som får ingå. I detta fall är det kvinnor det handlar om, som inte, får ingå i bolagsstyrelserna.

Att vara androgyn är att vara säker i sig själv och bekräftad av sig själv som sexuell varelse - men också helt utan sexualiteten; bekräftad i sitt vara, i sin existens.

   Att vara androgyn till vardags är att inte klamra sig fastvid könsrollerna utan låta dem flyta fritt och hos en androgyn sker det naturligt och är inte ett "sökt" tillstånd.

  Det känns bara rätt och man tänker inte så mycket på att något skulle vara specifikt manligt eller kvinnligt eller så har det ingen betydelse för en, denna indelning. Man lägger inte vikt vid den eftersom den saknar vikt.Man gör helt enkelt det som man är bäst på och trivs med det och struntar i om andra tycker att det är så märkvärdigt.

   Att vara en feminin man eller en maskulin kvinna är beteckningar som könsrollsivrarna och genushysterikerna sätter på en, inte de som är androgyna. Det handlar mycket om att se varandra för den unika varesle som man är. Det innebär inte att man måste vara bisexuell eller är det med det utesluter inte att man är det. Det är ingen nackdel.

Många ungdomar är idag  naturligt androgyna och har annammat och tillgodo gjort sig en sund inställning  till varandra och sexualiteten/kärleken som till skillnad från många äldre inte separerar dem utan för dem är ett.

  Androgyniteten förknippas av många med en vek, skön gosse  härlig att se på  eller en bisexuell man med det är väl så långt ifrån vad androgynitet är som man kan tänkas komma.

   Att vara androgyn är att ha en bas av manliga och kvinnliga egenskaper som väger jämt upp, där den ena inte tar ut den andra.Det är ett bas-vara. Ett bas-kön och jag har en bas-sexualitet i min bisexualitet.

   Det verkar vara mer acceptera att vara homosexuell eller hetersosexuell än bisexuell - så tabu fortfarande, så fel för många moralister ur  de båda lägren.

   För mig har detta inte varit ett problem men väl för andra.

  Omgivningen tycks tro att man inte vet vad man vill, att mn är ute på svag is och förråder än den ena gruppen, än den andra. Alltid ställs dessa mot varandra.

   Omgivningen generellt sätt vet tydligen inte vad den sak tro och därmed kan de i sin  känslomässiga osäkerhet och rådvillhet inte hantera situationen som provocerar dem - och situationen...jag; den är ju min, inte deras men det struntar de i - det är snarare omgivningens problem än ens eget.

   Att detta är min  personliga upplevesle och erfarenhet behöver väl knappas påpekas - all text i denna blogg tillkommer och är skriven endast  ett uttryck för min röst, jag talar för mig själv - för någon annan än mig själv, för andra vore det förmätet av mig att uttala mig. Det gör jag inte.

  Jag njuter av mitt vara, det vara Gud gett mig. Gör det du med - av ditt. Njut av livet.Ditt liv.