Kött - Kött - Kött och mer Kött; äter vi mer av för vart år. 85 kilo per år och person enligt jordbruksverket. Det kött vi mest äter är griskött, nötkött och fågel för att det sedan 1940-talet blivit billigare.

Cancer kan man få av kött. Särskilt det röda  köttet och  det processade köttet, som  pastejer och charkuterivaror . Näring finns  i kött  som är  bra och djuren behövs som betar markerna för att man ska klara målen av biologisk mångfald.

Det finns plus och minus. Köttfri måndag är en bra påminnelse om vikten av att äta varierat. Jag tycker om kött men vill veta hur djuren haft det - hur de levt, om det fått antibiotika i sin mat, kraftfoder, transporter, hur de slaktats?Känner jag inte till detta får det vara. Sammantaget gör dessa punkter det, att jag avstår från att konsumera kött.

Djuruppfödningen är omtvistad och djurens rätt behöver stäkas. Rätten att leva och dö smärtfritt. Det ekologiska köttet är fortfarande dyrt och köpa kött från de stora matkedjornas centralslakterier vägrar jag göra.

Det finns krogar som serverar kött som är lokalproducerat och ekologiskt. Ska man äta kött ska man väl  i möjligste mån,äta sådant? Kött från Asien anses inte bra men kött från Europa och Latinamerika bra.Läser jag i Svenska Dagbladet i dag.Nyheter. Sid 8.

Galna kosjukan är ett minne blott.Man kan bli galen för mindre. Om man tänker på utsläppen som produktionen och transporterna av köttet förorsakar. När man sitter där med en entrecót, pommes frites och bearnaisesås tänker man nog inte på det ?

Jag gör det. Att vara en medveten konsument är i sig ett mål.Däri ligger konsumentmakten. Välj - välj bort. Köp - köp inte.

Jag äter kött om det är ekologiskt. Eftersom jag inte har råd att köpa det  närproducerade, lokalproducerade och ekologiska ofta, äter jag mest vegetariskt, Har inte ätit kött på över ett år, men ser inget skäl till att vara antingen eller för eller mot köttätande.

Varierat var ordet för dagen, beträffande kosthållningen. Både ock. Kött och grönsaker. Skaldjur och fisk. Frukt och nötter. Varierat.

Just likriktningen. Ensidigheten - antingen eller. Kött eller inte kött, är så typiskt. Varierat är målet ?

Bipolär sjukdom - sägs vara den 10 mest handikappande sjukdomen i världen enligt WHO. Att i skov vara manisk eller depressiv sliter. Inte är den så ovanlig heller.Med förebyggande medicinering är prognosen god. Den bryter ut under perioder av stress. Miljöfaktorer och för lite sömn. Överdriven aktivitet - hypomani, förlorad självkontroll.Rastlöshet.Impulsivitet. Försämrad koncentrationsförmåga. Aggressivitet. Emotionalitet, är några kännetecken.Dåligt omdöme eller inget alls av konsekvenserna av ens handlande.

Jag hör inte till de drabbade men jag får regelbundet släng av melankoli - nedstämdhet, som tydligen är av det slaget som drabbar alla människor, som inte ständigt lever i uppskruvade sinnestillståd. Alltså, det  är friskt med en släng av eftertänksamhet. Jag  förväxlar ibland melankoli - när jag känner mig låg, på grund av väder.Förtretligheter. Små bekymmer. Oro och allmän ängslan...över livet. Mina tillkortakommanden. Hur ska det nu gå då -  humör ...?

En släkting till mig, (sjukdomen är ärftlig och schizofreni och bipolär sjukdom har  delvis en gemensam genetisk grund); köpte under en manisk period, en hel fårfarm för sina besparingar från sin lägenhet i Stockholms innerstad...köpet gick inte att häva.Hon tyckte synd om djuren. Skulle rädda dem från att slaktas.(Emotionalitet i kombination med grandiositet).

Hon fick hjälp med att sälja dem vidare.Hon är en bland många.

Hypomanin  och den hypomaniske känns lätt igen. Genom överdriften i aktiviteten. Flödet .Det blir för mycket.

Plågsamt för den sjuka. Svårt för omgivningen.Nära nog outhärdligt, omöjligt att leva med för familjen.

Den blir vanligare och vanligare. Ett tecken i tiden eller har vi blivit bättre på att känna igen och diagnostisera dessa tillstånd och sjukdomar som  kanske börjar som förgrovade  ATTITYDER?

Tyvärr blir många med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD ihopkopplade med dem som har bipolär sjukdom eftersom de påminner om varandra till symtombilden. Dessa förväxlingar skapar problem. Innan man fått  rätt diagnos kan sjukdomen ha utvecklats långt, på grund av felaktig diagnostisering från början.

En kompis till mig har ADHD diagnos. Hela sitt liv, han är nu 60-år, har hans diagnos förväxlats med andra sjukdomar. Beteende. Attityder och uppträdanden. Den ena värre  än den andra. Från psykopati till pedofili...(folk kan var mycket, osannolikt, elaka)...först nu börjar folk i allmänhet få lite hum om dessa sjukdomar, om än dåligt.Min roll i hans liv har varit att sötta honom.Stötta. Stötta och framför allt uppmuntra honom. Han är så enormt duktig. Så  skicklig på det han gör.Det talar jag om för honom - dagligen.

Min älskade släkting var inte konstnär - hon var konstnärlig...ändå... . Även det går bra.

Lite av allt...en katt som tvättar sig, lite njutning av livet trots att jag är omgiven av 40 grannhus/villor varav endast två famlijer hälsar på mig - de övriga  ca,40 jänrverksarbetarna här i Dalkarlstorp av grannarna, hälsar inte på mig - så klart; det är mitt fel.

    Jag är ju homosexuell. Jänrverksarbetare i Hagfors hälsar inte på homsexuella som de är grannar med verkar det som?!

    Lite parsolltvätt, ogräsrensning,matlagning och gott humör skitstövlar till trots..."what ever ...fine for me"...de är inte mycket att bry sig om...och något annat är väl inte att vänta av dessa individer,dessvärre, vet hela Hagfors om hur det är här i detta område och ingen vill flytta hit, för även om de inte är homosexuella vill de inte ha sådana grannar för de är rädda för att de kan reta upp sig på något hos dem, "nästa gång är det oss de hittar fel på", resonerar många när de hör talas om hur jag har det här - "där vill vi inte bo, vad är det för folk? - nu när de är så grannlaga",säger de - därför är så många hus till salu här.

   Det bor  en del otrevligt folk i detta villa område i Hagfors...VÄRSTA GRANNARNA,heter väl tv-programmet. De borde komma hit och filma.Det spelar ingen roll,  ingen vill ju bo här i alla fall. De vet vad de får för  somliga grannar om de flyttar hit - fiender är väl rättare sagt vad det handlar om  som man får omkring sig, ovänner i alla fall.

   Vilket öde - bo i helvetet...när livet kan var så bra, så underbart, när det finns så många bra människor  och även i Hagfors så klart,och livet även är det fast inte här, inte särsklit många hövliga i Dalkarlstorp utanför Hagfors i Värmland.

 Har man stått ut i Hatfrost vet man att livet i helvetet kommer bli en dans på rosor.

Av allt svårt jag varit med om är dessa senaste år här i Hagfors de svåraste i mitt liv på grund av somliga av grannskapets invånare. Trakasserier, utfrysning,  verbala kränkningar, mobbning och allmän elakhet har jag dagligen mottagit och tvingats lära mig att sätta mig över men leva med - Margareta som jag är god vän med säger  vid varje gång jag berättar nåt nytt av vad  någon av de homofoba  grannarna utsatt mig för..."Är det sant?"..."är det sant"...?

   Det har nu gått så långt att jag inget säger ens till henne  vad jag är med om - människor som själva inte utsatts för övergrepp av den art jag utsätts för av  några av grannarna i detta område, kan inte föreställa sig hur det är, änn mindre att det existerar.

   Hon tror inte att det är sant. Nää , en heterosexuell, gift landsorts präst som röstar på KD - nää, hur skulle hon  ens kunna i sin vildaste fantasi  föreställa sig att det hon läser om i tidningarna  om homosexuellas utsatthet, och förfasar sig över - sker framför ögonen på henne med en god vän till henne som offer...nää.

    Man vill inte att de man tycker om ska fara illa.

JAG GÖR DET HÄR, och det vill inte hon ta in.

   Så jag måste klara detta själv.Jag gör det och ser fram emot att få vittna om varför gay-kampen inte är över, inte är onödig, varför det är viktigt att man som civil-person ingriper när man ser någon utsättas för orättvisor - här gör ingen det, för inger ser, för ingen vill se fast alla vet...

   ...gud förbjude att jag blir en av dem, en av dessa ,en av de fega som slår neråt men kråmar sig uppåt.

Gud förbjude att jag blir lik  en del av grannarna i detta villa-område utanför Hagfors - i Dalkarlstorp.

   Gud förbjude att jag blir en sådan ynkrygg.

   Det enda jag kan göra är att göra korstecknet när jag ser dem, spotta tre gånger och säga Amen när jag kommit innanför dörren...

Tragiskt men sant...sorgligt...näää, inte nu längre. Har passerat det stadiet.

   "Fine for me"..."what ever"...jag accepterar situationen och är helt ointresserad av de runt omkring mig. Jag struntar i dem. Det får vara som det är.De har betett sig så illa mot mig under så många år att någon försoning inte är av intresse när föraktet blivit ömsesidigt och djupt cementerat.

   (De hade inte räknat med att jag så ogenerat skulle berätta om övergreppen, det är naturligtvis en black om foten på dem - det gör jag här och i min nya bok).

Ehec-smittan har kartlagts i en bok som heter..."Döden i grytan". Boken är författad av den mycket kunnige Mats-Eric Nilsson, matskribent i Svenska Dagbladet samt Henrik Ennart.

   ... Smittan beror på dåligt vatten, vatten som är förorenat. Små jordbruksarealer som använder samma smittade vatten om och om igen för att bevattna grödorna. I Sverige är jordbruksarealerna inte lika täta.

   Köp svensk producerade grönsaker och så klart som jag alltid skriver ekologiskt odlade. Då vet man att de inte besprutats och växt i god jord.

   Detta som inledning till onsdagsrecepten som kommer om en stund som en avrundning inför mitt "bloggolovgudskelov".

Grannarnas katt - Idas katt, kommer som vanligt till mig ett par gånger om dagen.

   I går regnade det så då fick hon komma in. Hon hoppade då upp på min stol och la sig på kudden.Annars har jag gjort i ordning ett par platser med kuddar på stolar på verandan och en pläd i en korg, till henne.

   Hon vill gärna bo här men jag ger henne inte någon mat så hon går hem...där hon inte vill vara av olika skäl...kanske mest för att de skaffat ytterligare en katt?

När jag väl får huset lyckligen sålt och äntligen kan lämna Hagfors och  lägga dessa  fasansfulla år bakom mig - är det katten jag kommer sakna och minnas som den som gav mig mest kärlek här.Grannarnas katt..."Tingeling".

Djurplågeri -

   Se denna film...

Boktips = Jonatahan Safran Foer - "Äta djur". Norstedts.

   Apropå mitt tidigare blogginlägg idag om grymhet.

Grymhet - är att inte bara avsiktligt orsaka onödigt lidande - det är även att vara likgiltig inför lidandet och att inte ingripa mot det när det sker.

Boktips - böcker om mat eller om vad vi tror att mat är men inte är; kan man läsa i boken..."Äta djur" av Jonathan Safran Foer.Norstedts.

   En bok som handlar om att äta djur - kött, om hela kedjan. Produktionen. Transporterna, fodret som ges och så vidare. Struntar man i vad man sätter i sig ska man inte läsa boken - vill man veta mer om köttindustrin ska man göra det. Har man läst boken är chansen stor(för allas vårt bästa) att läsaren slutar äta kött.

"Äkta vara" av Mats-Eric Nilsson. Svenska dagbladets matskribent och redaktionschef. Boken handlar om tillsatser.Innehåll. Med mera läsvärt. Vad är vad? Gammaldags vanlij...är i själv verket...Exxx?

   Han skrev den uppmärksammade boken ..."Den hemlige kocken...", som fått positiva konsekvenser för oss konsumenter som resultat av hans noggranna studier ex, Familjens Dafgårds kåldolmar som man kunde köpa djupfrsyta som inte alls var tillverkade med ett recept som mormor gjort för på den tiden fanns inte alla de smakämne, aromförsträkare, kougaleringsmedel, smak och färgtillsatser som dessa kåldolmar innehöll....de är nu ändrade. Med mera står att läsa i dessa jätteviktiga böcker.

"Döden i grytan" har han skrivit tillsammans med Henrik Ennart. Ännu en lärorik bok som fördjupar matdebatten ... vad är det vi äter...egentligen?

...skriver om ljusbärare - människor, tre katoliker som valde ljuset och glädjen istället för ondskan och mörkret fast en av dem satt i koncentrationsläger - ljuset finns inom oss, inte utanför oss, säger en av dem som sett mer mörker än ljus men blivit en så kallad ljusbärare.

   "Ljusbärarna". Natur och Kultur. Av Anita Goldman.

Inger Edelfeldts..."Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor"...borde alla läsa. Själv läser jag den två gånger för säkerhets skull. Optimal förlag.

Böckerna finns att köpa i boklådor, låna på bibban eller  att köpa på antikvariat. Mycket lärt läsnöje.