102.909 members 3.835 online
Log in Become a member
Qruiser
The Black Sheep
Compliment
Blogg
The Black Sheep
What products…
Blogg
London 9/17
Escape Bar
Gaymap
London 9/17
Candy Bar, Soho
Gaymap

blog.qruiser.com
I blog on Scandinavia's largest gay and queer-community site, Qruiser. Be a member too!
ikka:: Intergender; tankar om livet.
Hej! jag är en människa i denna värld. Om du frågar vilket kön jag har så säger jag att det inte spelar någon roll, om du frågar vilket genus jag har så säger jag nongender. Det har jag dock inte alltid sagt. Välkommen in i en värld av tankar om att befinna sig mellan könskategorierna. Kärlet och respekt // Ikka Lotus
(t), 25, Skåne
 
Categories
Latest entry
Calendar
«
Mon Tues Wed Thurs Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
Widgets
Statistics
Blog id: 3352

kärleken

iKKa
Trode inte jag skulle skriiva det här inne, men nu gör jag det ändå. Jag saknar henne. Jag hade en slags relation till p. Vi bytte nummer för snart ett år sedan, jag blev så lycklig över att hon frågade om mmitt nummer att jag gick in i en lycktstolpe när jag skulle vända mig om för att gå därifrån. Hon är fortfarande stora kärleken i mitt hjärta, men hom är inte kär i mig, så det tog slut och vi ska inte ses. och jag vill höra av mig till henne jämt. Jag önskr det fanns ett slags otemedel sör saknad ...
fred och kärlek

Tags: personligt

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

Trans:it

iKKa
Förgående helgen var jag hos en nära vän till mig. Den la fram en bok till mig vid frukostbordet. Jag började läsa och kunde inte släppa den förrän jag hade läst ut den. Jag är ingen bokmal. jag läser snarare sällan då min dyslexi gör läsningen till något prolematiskt. Men denna boken är en seriebok. Mer bilder än text med andra ord. Och jag slukades.
Trans:it är en bok skriven av flera serieteknare som har visualiserat en och samma berättelse ihop. Stilen på tecknandet förändas men berättelsen fortsätter. Berättelsen har en huvudperson som erättar om när den kldde sig i klänning första gången, om hur dens flickvän gör slut för att den kommit mer och mer klädd som kvinna och inte längre den man som flickvännen träffade fem år tidigare. Berättelsen gör ont men ger desto mer hopp om att komma ut på arbetsplatsen, vara den en vill var en vill.
Så till alla er där ute. Ta tag i Trans:it och du kommer få en känsla aav hopp, om boen ger dig samma sak som den gav mig.
Kärlek till er alla

Tags: samhälle sexualitet Boktips Genus kön

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

Kåt:

iKKa
jag får en upplevelse av att många personer som har erfarenhet av att vara kvinna skäms över att vara kåt. Jag ser ofta "statusuppdateringar" bland män här inne på qruiser att de är kåta eller sugna på sex, men har aldrig sett en kvinna, "inget kön" eller "annat kön" med samma statusuppdatering.
Jag är kåt. Nu är jag kåt. ja, och vad är det för konstigt med det? Var stolt över din kåthet! Låt den synas och ta plats!
jag förstår inte varför det ska finnas en tradition i att fittbärande personer inte får äga sin egen sexlust. Män får vara hur kåta som helst. Och det sorgliga är att jag även har upplevelsen av att män tror att de inte bara äger sin egen kåthet utan även andras. När en kvinna uttrycker sin kåthet tror då inte sällan män att det är "fritt fram" att ha sex med denna.
Att uttrycka "jag är kåt" är INTE samma sak som att säga "du har full tillgång till min kropp". Du har ingen tillgång till min kropp alls. Jag äger den, och jag ägen min sexlust.
Jag skäms inte över mig sexlust. jag onanerar. Gärna. Ganska ofta. Det gör jag för Min njutnings skull och inte för Dig.
Min uppmaning är att stå för att du är kåt, och äg kåtheten!

Tags: sex

Comments (2)  
 Report  

Erkännande

iKKa
Jo, jag erkänner. Det rör mig än. jag vill säga att tiden läker alla sår. Jag vill säga att jag inte bryr mig så mycket om min könsketegori längre. men jag bryr mig. Jag tror snarare att jag förtränger, att jag flyr för att rädda mig själv från mental utbrändhet.
ja jag bryr mig om min kropp. Än. Fortfarande. Jag använder binder av en anledning; för att känna mig mer bekväm med min kropp. Och ja, det är tillfredsställande med tröjor som är stora nog att brösten nästan försvinner. Jag vill passera som en könlös person. Om någon hade kallat mig hen eller den rent spontant hade mitt hjärta klappat av lycka. Men könsnormerna är för stora. Det är lättare för folk att gissa och plasera folk efter två kön istället för flera.
Bara när jag är p workshops där deltagarna ska göra en namn och prenomenrunda ser jag att det blir kortslutning i folks hjärnor, att det blir "för mycket" att komma ihåg alla prenomen när det är fler än två olika. Och jag förstår. Allt nytt är svårt. men då är det väl på tiden att vi byter riktning.
Jag är trött på att vara annerlunda. att jämt argumentera för varför jag är som jag är. Vita normativa cis män eller kvinnor behöver inte argumentera för varför de är som de är. Varför ska vi som sticker ut, har annat kön, en annan stil elller annat levnadssätt då behöva argumentera för varför vi är som vi är. det är helt bisarrt. Jag ska inte behöva förklara varför jag föredrar prenomenet den.

Tags: samhälle sexualitet Genus kön

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

Åror

iKKa

Jag tackar malmö för helgens anarkistiska bokmässa. Jag tackar alla dem som arangerat. Det har bjudit mig p två otroligt bra workshops, en om hållbar aktivism, om hur en gr för att inte bränna ut sig själv och en annan om samtycke i sexuella sammanhang. Men bäst av allt den bok som slutligen kom till mig av alla dessa böcker å alla dessa bokbord. Där vara massa smarta böcker om feminism och allt möjligt bra men plötsligen dök en seriebok upp. En seriebok av Elias Ericson: Åror, utgiven i år (2013).

 

Denna boken har gjort min dag! Jag är en person som har väldigt svårt för att läsa böcker, mest på grund av min dyslexi, men denna seriebok slukade jag på bara några timmar i kväll!

 

Jag känner igen mig så otroligt mycket i boken! En bok om trans. En personberättelse som återberättar den första terminen i gymnasiet. Oj vad jag känner igen mig! Och jag tackar med hela mitt hjärta för att jag inte är 16 längre! Tack himmel och gudinnor för att jag är 25 (snart) och kan se att tiden faktiskt gjort mig lugnare och klokare. tiden har gett mig insikt om att jag inte är ensam, att jag inte dör, att jag kan fokusera på annat i livet än mig kropp. Men jag säger inte att det är problemfritt, jag tänker på min kropp då och då än, men det är inte alls som i tonåren. Tackar för detta!

 

Baksidestext:

Den här kroppen är inte min. När jag ser den får jag samma känsla som när man ser förvrängda synvillor. Förvrängda perspektiv. En stark känsla av att det här är fel. Inte fult. Fel. Manplaserat. Som att hälla peppar i chokladmjölken. grillgrydda på jordgubbsglassen. Som om man hällt på salt och peppar p gröten istället för kanel och socker. Fast såna småfel är j kortvariga. Det är lite äckligt i några sekunder, så går det över sen.


Men för mig

är det äckligt hela tiden.


 

Tack Elias Ericson! Du har förgyllt mig hjärta! Get mig igenkänningsfaktor på hög nivå. du har gett mig kärlek och en känsla av att inte vara ensam. Tack! <3

Tags: trans sexualitet Boktips

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

Resan hit

iKKa

I kväll fann jag inspirationen att skriva en berättelse. En berättelse om tankarna jag hade då och tankarna jag har nu. Hur kom jag hit? Välkommen in i min tonårsgarderob!

 

Jag minns knappt när det började. om det började eller om det alltid varit. minnena över lag från min barndom är ganska vaga. Men jag samlar ihop mig och tänker.

 

Jag tänker på mellanstadiet. Jag tänker på tjejerna i klassen som mimade till spice girls, jag minns killarna, speciellt en, som var den där "snygga" som alla de där populära tjejerna i klassen ville vara tillsammans med, jag minns de som försökte passa in och sen var det vi som inte brydde oss, inte än. Vi som inte alls var ett dugg intresserade av att ha stringtrosor och smink, spela cool och ragga. Jag minns att jag inte förstod tjejernas fascination över att prata om killar. I femman blev jag ihop med någon ändå, för det var det en skulle. vi hälsade aldrig på varandra under hela det halvåret vi "var ihop". Vi pussades en gång i korridoren, det var det nog alla andra killarna som hade tryckt på den där stackaren att vi skulle göra och samtidigt gömde sig resten runt hörnet och tittade på. Jag minns en annan sak med den där "pojkvännen". Det var efter en lektion en dag som han gick fram till mig och frågade om jag inte skulle raka mig under armarna. Den tanken hade aldrig slatt mig. Då gick jag i femman. och ja, jag hade mycket hår under armarna då, men jag identifierade mig inte med saker som rakning. Jag identifierade mig inte med dem som pratade om killar, smink och som stoppade strumpor i bh'n. Det var den ljuva tiden innan jag hade gett mig in på att försöka passa in. Det bästa av allt, jag brydde mig verkligen inte om det heller, att försöka passa in alltså.

 

Jag minns när högstadiet kom. Jag skaffade linser och min syrra agerade coach för att jag skulle bli lite mer populär (gissar jag på efterhand). Jag minns den dagen då syrran och hennes bästa kompis tryckte ner mig i sängen, satte sig på mig och nopprade vars ett ögonbryn. Det var början på "passa-in-resan". Det var inte förrän jag fick vänner utanför skolan som jag vågade experimentera med lite olika stilar, med det var alltid samma stil som min bästa kompis som jag hängde med jämt. Det var stora byxor och magtröjor, sedan tighta jeans och stora tröjor. Vi hängde med de coola tjejerna i en helt annan stadsdel än vi var uppväxta i. De var as snygga (och jag insåg aldrig då att jag egentligen var jälkigt tänd på en av dem) så de inspirerade till de nya kläd-stilarna.

 

Jag hade en och samma pojkvän under nästan hela högstadiet. Han var som en trygghet för mig. Vi fanns där för varandra. Min mamma sa i efterhand att hon trodde att vi båda var gay och fann varandra av den anledningen, men om han är gay så har han inte kommit ut ur garderoben än i dag. Han blev totalt krossad när jag i början av gymnasiet dumpade honom för att jag var kär i en tjej i min klass. Det var nämligen då, när jag var 16 år, som jag upptäckte vad attraktion egentligen var. Jag hade under hela högstadiet försökt "finna mig själv" men fann ingenting. När jag kom ut med att gilla tjejer trodde jag att polletten äntligen fallit ner. Men även när jag hängde i gäng med andra flator så höll sig känslan kvar om att inte passa in. Jag prövade ytterligare fler stilar, draggade på fester och experimenterade, men kände att det var ett ändlöst letande.

 

I gymnasiet var då jag upptäckte andra sidor av min sexualitet. Då upptäckte jag bland annat att jag fantiserade om att vara kille och ha sex med en annan kille. Det berättade jag inte för någon då. Det var min djupaste hemlighet. Nu tänker jag snarare att ju mer vi pratar om saker ju normalare känns dem. Jag kopplade aldrig mina fantasier till min identitet. Jag tänkte att dem just bara var fantasier och inte mer än så.

 

Det tog ganska många år innan jag började koppla fantasi och verklighet. Jag var länge mycket förvirrad angående min identitet/klädstil/könsuttryck. jag kopplade klänning till kvinnligt och jag kopplade kvinnligt med att vara kvinna. Jag kopplade aldrig att jag kunde vara man även om jag Både råkade ha bröst och hade en klänning på mig. "för om en har klänning vill en ju vara kvinna". I dag tänker jag annorlunda kring det. Det händer att jag har tights och korta shorts, en dag får jag lust att bära klänning eller kjol, en annan dag vill jag ha slitna jeansshorts, ofta bagge jeans och lika ofta stora luftiga  tygbyxor från Indien i någon stark färg. Oavsett vad jag har på mig för dagen är jag alltid jag. Jag är alltid den samma.

 

Ett tag var det väldigt viktigt för mig att komma ut och att alla skulle veta att jag ville bli kallad för pronomenet den eller hen. Nu har jag lagt ner det projektet då det snarare tar energi mer än vad det ger. Jag vet att jag gör andra intergenders eller transpersoner en tjänst om jag orkar göra folk uppmärksamma på att alla inte har det genus som kroppen kan ge intention om att en har, men det är inte mitt ansvar om att informera hela världen. Jag har snarare ansvar över att ta hand om mig själv och det gör jag genom att inte bära skuld för att jag inte ger mig in på att sprida kunskap om genus och kön till hela världen. Jag tror att jag sprida insikt om mångfald av att bara vara mig själv. Jag rekommenderar er alla att göra samma sak.

 

Det får räcka för denna gången. klockan har hunnit bli mycket och jag har börjat bli vimsig i huvudet. det kan därför vara en viss oklarhet vad jag har för poäng med dagens text. Jag vill därför tydliggöra att min tanke var att dela en bit av min resa. berg och dalbana från okvinnligt till kvinnligt till okvinnligt till att inse att det inte spelar någon roll. Kanske känner du igen dig, kanske inte. Ta åt dig det du tycker om och låt resten vara.

 

Kärlek och respekt

Tags: personligt sexualitet Genus kön

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

Vilket pronomen föredrar du?

iKKa
En nära frågade mig för en månad sedan viket pronomen jag föredrar. Vi har inte pratat om det på länge. Jag hat inte ens tänkt på det på länge. Svaret är Hen eller Den. men jag rättar inte folk längre. Det stör mig inte längre. jag upptäckte att det tog mer energi att rätta folk än att låta folk säga "fel". För var går gränsen? Vem ska en rätta och vem ska en låta passera? jag tänker inte rätta mina elever, inte i läget som vikarie, jag tänker inte rätta människor jag träffar en gång, men var går gränsen mellan vika en ska rätt och inte.
Jag brukar inte prata om mig själv i tredjeperson. Hur gör en för att på ett smdigt vis uppmärksamma folk om att en har ett annat pronomen än de tar för givet att en har? Jag brukar inte säga "Hej jag heter ikka lotus och du kan kalla mig Hen eller Den".
Jag pratade med en vän för ett år sedan om hur en berättar sitt pronomen på ett smidigt vis. Jag har inför prenomenrundor när jag är lägerledare, men det funkar inte riktigt så på en fest eller i vardagliga sociala sammanhang. då sa vännen till mig att en kan hälsa som vanlig och sedan fråga den en hälsar på vilket pronomen den föredrar. på så vis uppmärkammar en att pronomen och kön inte är en självklarhet och samtidigt och förhoppningsvis öppnar det upp för att den frågar tillbaka, om den inte blir så ställd och full av funderingar att den helt glömmer av att fråga tillbaka.
Hur gör du?
Hur presenterar du ditt prenomen på ett smidigt vis? Dela gärna med dig!
Kom ihåg att det inte är vårt ansvar att upplysa hela världen om det vi brinner för, då blir ansvaret för stort. vi kan inte rädda hela världen, då tynger vi våra egna axlar. Var den du är, det sprider mer än du tror.

Tags: personligt samhälle Genus kön

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

acceptans?

iKKa
I bakgrunden hör jag en jludbok. jag hör orden men jag lyssnar inte. Det är trevligt med den lugna talande röstan, men innehållet i boken rör mig inte.
ibland drar vissa saker i livet lika obemärkt förbi som orden i den här boken. Som att en inte märker av det förrän det är förbi. Så var det i dag för mig när jag fick ett mail från en kär vän. Den citerade vad jag hade skrivit i maiet jag hade sänt och skrev att de där orden var ord den länge har sökt efter. Då insåg jag att jag förr ett tag sedan tillbaka i livet inte heller hade kunnat formulera dem orden. Det var orden "Det är inte jobbigt, det är så mitt liv ser ut". Det kan också kallas acceptans.
Acceptans är ett ord jag nydligen förstått innebörden av. Tidigare trode jag det innabar att underkasta mig något. Nu förstår jag att det snarare handlar om att se något för vad det är. utan att värdera det, oavsett om en hade värderat det som bra eller dåligt. det bara är så det ser ut. Att inse innebörden av ordet "acceptera" har jag nu också kunnat se och vara i situationer jag tidigare blunat för. Som att acceptansen har gjort vissa saker lättare. Det är jag tacksam över. Och det är något som kom utan att jag märkte det, jag upptäckte det snarare nu  i efterhan. Vilken glädjande upptäckt!

Tags: personligt

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

något annat

iKKa
Hej. ännu igen länge sedan jag skrev. det blir så. jag har märkt att det blir för snävt att ha en för nichad blogg. jag tror inte jag har något att skriva om, om det bara ska handla om intergender. det är det ingen som sagt att denna bloggen ska, men jag har uppenbarligen tänkt så. Så nä, nu får jag väl låta mig skriva om alla möjliga meningslösa tankar också. Tack mig själv för den friheten.
Sitter här i nattmörkret vid en öppen brasa. jag har stängt av varmvattenberedaren. den låter för mycket o drar onödigt mycket energi. jag har filtar i tröjor. när jar inte är sjuk längre så kan jag väl inrovisationsdansa för att hålla värmen också.
I kväll har jag ssett en film. Jag är löjligt svag för vissa gengrar filmer. Det är främst: kärleksfulla bögfilmer, hbtq filmer över lag, bra filmer från 80 - 90 talet. och sist men inte minst: dansfilmer. görna street dance-filmer. Det jag upptäckt med gengren street dance filmer är att alla handlar om exakt samma sak - det finns ett stort crew som är överlägsna alla andra, ett mindra udda crew startar och satsar på att vinna "den där" tävlingen, de ska hitta något unikt så de vinner, de håller på att ge upp för att de antingen inte tror på sig själva eller för att det blir kärleksdrama, eller både och. Sen går de samman och gör tävlingen ändå, kommer alltid springande till tävlingen i sista sekund, den där som "hoppade av" kommer tillbaka mitt under tävlingen o de vinner! Ovet i vad? Jag älskar det! Jag älskar de grymma movsen, speciellt när de saktar in mitt i en snygg rörelse, ett hopp eller annat snyggt. Jag blir lika tagen varje gång och jar har så svårt att tro att någon skulle kunna dansa så bra på riktigt. Det finns dem som kan det. jag minns när jagsåg street dance battle i malmö i somras. Jag blir så jävla impad! Helt svag! om bi ser mig stå o gapa får ni gärna säga till mig att stänga minnen..
I kväll är det denna filmen jag sett:
Andra filmtips:
Beautiful thing (mys-bög-film)
Mango kiss (lesbisk film från 90-talet)
my life as a dog (trans film från 90-talet)
Tomboy (den gamle - om en tomboy-kvinna - 90 tal)
Det är dem jag kommer på i skrivande stund. Det finns så klart fler bra filmer =) Många gamla filmer finns hela att se på touthube - det är ett bra tips om en inte vill ladda ner filmen. =)
Jag skrev om olika binders i förra inlägget. Nu har jag äntligen en efterlängtad binder. en m1500 från T-kingdom. Jag har inte jätte små bröst så jag blir ju inte direkt platt även om jag har bilder. men den är så himla skön! Om jag jämför med att ha en allt för tight sport-bh så känns det knappt att en har den på sig och det ger så sjukt mycket snyggare resultat. Jag är avis på de som inte har bröst. Men det är inget jag kaan göra något åt i nuläget, så det är inte lönt tt lägga energi på att vara avis.
Jag har senaste tiden iaktagit människor och försökt komma ffram till vad det egentligen är som gör att en så självklart kan se om någon aär en tjej eller kille. om en bortser från håret och om en bortser från kläder och bröst utan bara kollar på ansiktet, vad är det då som är det egentliga skillnaden? Om du tar en androgyn kille och en androgym tjej, så ser de väldigt lika ut. Så vad är det som skiljer en androgyn person från en annan att ändå kunna kategoriseras som en kille eller tjej enligt tvåkönsnormen? Det finns personer med alla kön som har både runt o spetsigt eller snalt ansikte, så det är det inte som karatäriserar, kindben har alla mer eller mindre, näsan, ögonen, munnen. Vad är det? Har någon som läser detta tänkt på det så säg mig! Vad har ni kommit fram till?

Tags: personligt filmer Genus kön Binder

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report  

Binders::

iKKa
Det var länge sedan jag skrev nu. Jag har inte haft tid säger jag. Men det är inte hela sanningen, för även om jag haft väldigt ont om tid så har jag helt enkelt inte prioterat att sriva. Så är det. Men det finns många tankar att skriva om.
Häromdagen satt jag och min kära mor och kollade binders på http://www.t-kingdom.com/. Vi kollade på vilka som skulle kunna vara bra och som skulle kännas snygga och bekväma. jag är inne på en lång, son ett linne. Jag är en person som använder linnen under kläder, så det skunne nog känns mest likt så som jag brukar ha det. Jag har i nuläget en tight sportBH och jag tycker det klämmer åt för mycket. det skaver där gummibandet sitter över bröstkorg och rygg.
Denna: http://www.t-kingdom.com/shopping/english/usd_page1980_english.shtml liknar ett linne mest och gillar u-ring mer än v-ring. det svåra är att jag inte tycker att en riktigt kan se så väl på websidans modellbild. Enligt hemsidan är modell 1500 mer hållbar och har bättre bindningsförmåga, men den modellen känns inte lika snygg. Hur mycket ska en gå på första intrycket av designen och hur mycket ska en gå ett test om modellerna? Det är svårt att veta vad en ska gå på.
Detta är modell 1500: http://www.t-kingdom.com/shopping/english/pageT1500_english.shtml. Fördelen med den är att en inte kan se några sömmar under bröstet, vilket annars kan känns lite störande om sådanna sömmar syns (tror jag nu när jag bara tittar på hemsidan).
Prisskillnaden: modell 1500 kostar 47.06 euro, vilket är i dag 405.53 SEK. modell 1980 kostar 61.18 euro vilket är 527.21 SEK. Det är altså inte så stor skillnad att det är avgörande för mig. Men; modell 1500 har bättre resultat på deras test om vilka som är bättre eller sämre: 1500 har enligt dem lite bättre bindning och lite bättre kvalitet. Det borde altså vara självklart att välja den. Trots det känns det som att jag kommer trivas i hur modell 1980 ser ut för att den ser svalare och tightare ut och ser över lag väldigt plain ut. M 1500 ser ut att vara över lag i tjockare lager och det känns som om det kommer synas genom kläderna. Men vad vet jag.. det står inte ens vad det är för material på båda, bara att de är "mjuka" men det kan ju betyda vad som helst.
Jag borde kanske maila dem med mina frågor.. maila och fråga vilket material det är.. om det är flera lager på 1500 eller om det är ett lager på båda (över magen) ..Eller så chansar jag bara! Jag är ju säker på att båda kommer fylla sin funktion och oavsett kommer jag alltid ha kläder över..
//i.l

Tags: personligt Binders

Comments (0)  
Digg entry (0 memb.)  
 Report