Gaymap
| 2eb5 « | ||||||
| Mon | Tues | Wed | Thurs | Fri | Sat | Sun |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
| 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
| 28 | 29 | 30 | 31 | |||
Tags: Sexuell hälsa
Vad är bra med att veta en tilltänkt sexpartners hivstatus?
Vad är mindre bra med att veta om en tilltänkt sexpartners hivstatus?
Tags: Reflektioner
Livssituationen för personer som lever med hiv förändrades i mitten av nittiotalet när hiv-behandlingen blev mer effektiv och numera gör att hiv inte behöver leda till allvarlig sjukdom. Men att leva med hiv påverkar livet på olika sätt och denna kunskapsöversikt redovisar ett stort antal studier om livssituation och livskvalitet för hiv-positiva i olika delar i världen.
Resultat visar att många som lever med hiv skattar sin hälsa som god, men att många också har en påverkad negativ livskvalitet framförallt vad gäller bland annat psykisk hälsa, socialt liv, sexualliv, särbehandling inom sjukvården och socialtjänsten.
Kunskapsöversikten är en del av ett större arbete inom Smittskyddsinstitutet vilket syftar till att undersöka hur man kan utföra en svensk studie om livskvaliteten hos personer som lever med hiv. (text smi.se)
Psitivt Liv - SMI pdf
" Förlåt men det här har inget med artikeln att göra utan mer om bromsmedicinerna som jag gärna skulle vilja veta mer om. På vilket sätt har dagens bromsmediciner blivit bättre än de som kom 1996? Dagens bromsmediciner, trots att de blivit fler, har väl fortfarande lika allvarliga biverkningar som de som kom 1996 eller har jag fel? Dagens bromsmediciner har väl blivit lite bättre än de första som kom men de ger fortfarande lika allvarliga biverkningar?Gav man större doser när de första bromsmedicinerna kom eller är de lika stora doser idag som på 90talet? Skulle vara jätte tacksam om du hade lust o svara på dessa frågor."
Dessa frågor fick jag før ett tag sedan. Jag är ingen visserligen ingen expert på hivmediciner men har lärt mig en del genom jobbet och har erfarenhet från att själv varit en av dem som fick hiv innan kombinatinsbehandlingen mot hiv kom 1996.
Den stora skillnaden idag från min synvinkel är att behandlingen mot hiv utvecklats till att vi bästa fall kan ta en tablett en gång om dagen. 1996 när de första kombinationerna dök upp fick vi ta mediciner både 3 och fyra gånger om dagen och att stoppai sig 10-20 piller 3 gånger per dag var inget ovanligt.
Biverkningarna var ett kapitel för sig och jag kommer ihåg hur klockor ringde på konferenser som en kommaihågsignal på att ta tabletterna i tid. Pipsignalerna gjorde mig uppmärksam på vilka som tog mediciner. Det gav mig en bild av de synliga biverkningar som var karaktäristiska för 90-talets hivmediciner.
Idag är biverkningarna få och oftast övergående. Det går att leva ett bra liv med mediciner. På lång sikt pratar expertisen om förhöjda risker för lika cancerformer, tidigt åldrande, benskörhet och diabetes för att nämna några långtidsbiverkningar. Det kan låta skrämmande och samtidigt när vi vet om vad som kanske eventuellt kan drabba mig, kan jag vidta förebyggande åtgärder.
En smart hivpositiv man eller kvinna börjar med att fimpa ciggen. ch det gäller ju alla som röker avsett hivstatus. Med hiv i krppen blir vi tyvärr extra sårbara för till exempel hjärt- kärl sjukdomar.
Persnen på bilden har ingenting med behandling att göra utan är en symbl för att allt inte var bättre förr, inte heller frisyrer :)
Rädslan männen jag pratat med tänker jag handlar om det okända och det vi tror kommer att hända om vi gör det vi är rädda för. Osäkerhet och tvivel – andra ord för rädsla – kan starta med en tanke ”Tänk om…”
Rädslan hjälper till att förstora det som verkar farligt eller skrämmande och våra uppfattningar får vi genom våra upplevelser och från den miljö vi omger oss med.
Vi tänker och fantiserar om allt negativt som kan hända från det vi läser, ser omkring oss och hör folk prata om. Fantasin skapar de negativa tankemönstren som, när de upprepas tillräckligt ofta, blir en sanning och till sist ett beteende skapat för att göra oss rädda för att till exempel berätta för andra att vi har hiv. Så drar vi oss tillbaka och tänker att det är ingen idé för "alla" andra säger att det går åt helvete iallafall. Bullshit säger jag!
När vi ser öppenhet om hiv-status som ett problem suger det energi och kraft och hindrar oss ifrån att finna lösningar. Ser vi det istället som en möjlighet eller utmaning skapar vi kraft och öppnar upp för lösningar. Ord är viktiga. Våra tankar består av ord. Ord skapar meningar och därmed har sättet vi tänker – pratar med oss själva - betydelse.
Bjørn Ringom skriver i sin bok ”Tenk positivt” att hjärnan bara gör det som den får besked om att göra. Han skriver att vi själva skapar och styr våra tankar. Det betyder i klartext att om vi går omkring och tänker att vi aldrig kommer att träffa en ny partner, så är chansen ganska stor att vi aldrig kommer att göra det. Tvärtom kan vi då konstatera att om vi tänker att vi vill träffa en ny partner är sannolikheten större för att vi ska göra det. Det verkar helt enkelt så att tankar som vi skapar och matar hjärnan med, får oss att medvetet eller omedvetet styras och agera på ett sätt som kan bidra till att uppfylla det vi tänker.
Med andra ord så blir vi vad vi tänker. Och hur vi tänker har betydelse för våra beslut och handlingar.
Tags: Öppenhet & hiv
