"I kväll vill jag tala om öppenhet som ett verktyg till individuell och kollektiv frihet.

Vad tänker du, vad ser du och vilka föreställningar får du när du hör följande: Knarkare utanför Oslo S - tiggande romer på Karl Johans gate - Nigerianska prostituerade i samma kvarter – hivpositiva bögar och muslimer på Grönland?

Per automatik tror vi att dina tankar är fördomsfulla och att du inte tycker om oss, för dem vi är, vad vi har eller gör? Och så stänger vi dörren och låser in oss i hivskåpet. Öppenhet? Nej fy fan, det går ikke!!!

Fördomar föds

Det börjar i det lilla – någon har läst eller fått för sig att vi som har hiv är ”farliga”. Denne någon pratar med sin vän, diskuterar och lägger till ytterligare negativa värderingar på personer med hiv. Samma vänner går sedan till skolan, arbetet, festen, familjen eller andra vänner. Negativa föreställningar baserade på rädsla, - för det är vad det handlar om -  rädslan för det okända som får fäste, växer sig starkare och smyger sig längre och längre upp i hierarkierna.

Negativa konsekvenser

Som en förlängning av stigmat (fördomarna) kommer diskrimineringen (utstötningen från samhällets sida) I detta föds självstigmat (självföraktet) tillsammans med vår rädsla för vad vi tror att andra ska tänka och tycka om oss om vi berättar om vår hiv.

Isolering en hälsorisk

Varför tror vi öppenhet är så farligt? Ja, det kan man undra på, eftersom vi utgår ifrån att de flesta av oss inte är öppna, så borde vi ju inte ha en aning om konsekvenserna.

För en del av oss blir andras fördomar att hiv är guds straff, att vi är omoraliska, promiskuösa, och inte duger något till och bara är samhället till last, till ”sanningar” i våra huvuden. Summan av dessa negativa attityder kan leda till låg självkänsla kryddad med en del skam och som i slutänden kan leda till att vi drar oss undan (isolering). Isolering räknas idag som en stor hälsorisk för människor med hiv, större än viruset i sig självt. Detta är den stora fällan för oss som lever med hiv - Vår rädsla för vad andra ska tänka om oss när vi berättar om vår hiv.

Öppenhet är receptet på framgång

Jag tänker mig en skala där 0 representerar isolering och 10 står för öppenhet i alla mina angelägenheter ändå ut i VG!  Alla steg framåt utvecklar oss, hur små de än är. Det handlar om att utmana vår trygghet och möta våra rädslor – kliva ut ur komfortsonen. Min sanning är att destruktiva känslor och tankar inte är farliga om vi bara kan hitta vår inbyggda förmåga att ändra tankemönster och att agera i en konstruktiv riktning istället för att falla i destruktiva handlingsmönster och in i hivskapet.  (tanke – känsla – handling).

Öppenhet är ett starkt verktyg mot fördomar, självförakt och utstötning – stigma – självstigma – diskriminering.

När jag var i Bergen och höll ett föredrag på homobaren Finken kom en hivpositiv homse ut. Det var fantastiskt! Det är sällan vi ges möjligheten att ta steget ut oh pröva på öppenheten.

Hur ser det ut här i Aksepts Hage - Har vi några hivpositiva kvinnor och män här ikväll?"

Den kanadensiska studien säger också att om vi har kontroll i livet så påverkar det vår psykiska hälsa i positiv riktning. Har vi å andra sidan mindre bra hanteringsstrategier, som till exempel förnekande, så kan det påverka hälsan i negativ riktning.

Stöd och support från familj och vänner minskar stressrelaterade faktorer och som ett resultat av det förbättras vår mentala hälsa. Det tolkar jag som om att öppenhet om hivstatus är viktig för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt med hiv.

Under våren har jag börjat att skriva igen och det som händer är att texterna  alltmer får en prägel av motivation/personlig utveckling/hanteringstrategier. Det handlar om att hitta vägen till  en inre Motivation, ha Inflytande, Ledarskap och ta Kontroll över livet. En sammanfattning av mitt femtonåriga arbete med stänk av personliga upplevelser.

Har haft tvivel och tveksamhet kring detta nya äventyr som skrivandet innebär. Den kanadensiska studien ger mig en spark i rätt riktning och stärker mig i övertygelsen att jag är på rätt väg i att utveckla en metod och skriva om det. Nu  kan jag med nya krafter sitta i sommarvärmen och ösa på och dela med mig av mina erfarenheter både från mitt jobb och mina egna upplevelser.

Vad blev du?

1.  En kompis bjuder över dig på middag en lördagskväll, vad tänker du?

a. Jag funderar på om han bara använder mig som ett tidsfördriv tills han ska gå ut.

b. Schysst, jag kanske äntligen kommer att hitta en pojkvän.

c. Ledsen, men jag är redan upptagen med några andra vänner.

2. När fick du sex senast?

a. Förra veckan – vi höll på i timmar.

b. I går kväll eller var det i morse?

c. Förra året... herregud var det så länge sen.

3. Vad pratade du om senaste gången du träffade dina kompisar?

a. Vilka kompisar? De har ju pojkvänner allihopa.

b. Hur man kan få en pojkvän.

c. Vart vi ska hyra en stuga på skidsemester nästa år.

4. Vad ska du göra imorgon kväll?

a. Shoppa ett par nya jeans och nåt ballt till festen senare samma kväll.

b. Käka framför TVn och kolla en dvd-film.

c. Hyra några favvofilmer, typ Borta med vinden och Sömnlös i Seattle.

Räkna ihop poängen

1.            a.10 poäng             b. 5 poäng             c.15 poäng

2.            a.10 poäng             b.15 poäng             c.  5 poäng

3.            a. 5 poäng             b.10 poäng             c.15 poäng

4.            a.15 poäng             b.10 poäng             c.  5 poäng

Under 30 poäng:  Deppsingeln

Du tänker så mycket på att skaffa en pojkvän, så det är ett under att du har tid över till annat. Skärp dig och gå ut, ha lite kul så kanske du kommer att tycka om dig själv som omväxling.

35-45 poäng:  Överlevarsingeln

Du har det här med att vara singel under kontroll – för det mesta. Men,  ibland kan du behöva lite hjälp, då du lätt kan hamna i offerrollen och tycka synd om dig själv. Gå ut med några kompisar och skäm bort dig med nåt snyggt. Du är fantastisk och du är värd det.

50 poäng eller mer:  Supersingeln

Du är lika lycklig på egen hand som du är när du har en pojkvän. Och det är precis så det ska vara. Du gör det bästa av ditt liv och dina vänner älskar det. Det kommer dina framtida pojkvänner också att göra.

"Life is what you dare to make it and much simpler than we been led to believe."

Idag höll jag tillsammans med Danny West, coach från London ett uppföljningseminar på temat "HIV & Living Well". För mig är det än mer uppenbart efter seminaret i våras och uppföljningen idag, att om jag vill Må bra behöver jag ha Inflytande ta Ledarskp och ha Kontroll över mitt liv.

Önskar man en god mental hälsa som bög, flata, tansperson eller bög med hiv, är det bra att vara medveten om hur negativa attityder, uppfattningar och syn på oss har för inverkan, så att vi kan hantera och göra de förändringar som kan vara nödvändiga. Det är i korta drag vad M.I.L.K. går ut på. Må bra (Makt),Inflytande, Ledarskap och Kontroll. eller empowerment som engelsmännen kallar det.

Att få ett hivbesked kan leda till att vi slår på oss själva och bygger upp ett negativt förhållningssätt, som påverkar självkänslan. En redan låg självkänsla körs ändå djupare i botten. Exempel på tankar som hänger ihop med en negativ självbild kan bland annat vara att jag är någon som får skylla mig själv, uppfattar mig som sjuk, en belastning för samhället eller går runt och känner mig som en levande smittbomb.

Hiv är en infektion och ingenting annat! Vissa framhärdar att det är en moralisk dom given som ett straff från gud. Bullshit! Jag har inte fått hiv för att jag är en sämre människa än någon annan. Jag och andra som fått viruset har fått det på överfört till oss på sätt som är typiska för hiv.

Jag menar att om vi ska kunna leva normala liv med hiv behöver vi försonas och förlåta oss själva och aceptera att vi från och med mest troligt kommer att leva med hiv för lång tid framåt. Sannolikt kommer vi inte att dö av hiv men med hiv. När vi konfronteras med våra djupare känslor kan det bli en smärtsam upplevelse att konfronteras är det möjligt att vi upptäcker att vi har negativa tankar och känslor om vem jag är.

Mitt råd genom alla år till dig som fått reda på att du har hiv är och förblir: Ta det lugnt. Se till att ta kontakt med någon annan som också har hiv, gärna från någon organisation. De är utbildade och vana.

Hiv eller cancer - det är jag som bestämmer vem som ska ha kontroll över mitt liv.

Funksjonshemming, hiv eller kreft – det er du som bestemmer hvem som ska ta ledelsen over livet ditt.

Har kollat in gaymodels blogg. Och när jag läser och ser på video- snuttarna får jag mycket att fundera över. Bland annat ”jantelag” och ”positivt tänkande”.

Jantelagen

Aksel Sandemose formulerade jantelagen i boken ”En flykting korsar sitt spår” nån gång på 30-talet tror jag det var. Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte ska sticka opp och tro att man är någon eller bättre än någon annan.

Positivt tänkande

Positivt tänkande bygger bland annat på att upprepa ett tänk – mantra- gång på gång tills man tror på det. Tänket leder till att man också söker sig till, handlar och agerar alltmer I riktning mot det uppsatta målet eller “tänket” tills man upnått det.

Gaymodel utmanar sina läsare vad gäller jantelagen och ger en fantastisk inblick i konsten att tänka positivt och upprepa ett tänk igen, igen, å igen å igen å igen å igen....: ”Jag är vacker. Jag är miljonär.”

Du ska tro du är nåt! eller fake it til you make it. Det funkar.