Gaymap
| « | ||||||
| Mon | Tues | Wed | Thurs | Fri | Sat | Sun |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
| 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
| 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
| 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||
Konfrontationen med hivviruset är kuslig. Fram till nu har jag varit hivpositiv men inte sjuk. En bedräglig lögn. En sanning med modifikation. Ett sätt att skjuta den realistiska verkligheten framför mig.
Ett inbördeskrig i det fördolda Krönika Kom Ut! Nr 5 1995
Jag står naken framför spegeln. Betraktar min kropp. Stryker med fingrarna över huden. Följer rörelserna med blicken. Inga utslag eller tecken på sjukdomen. Ändå finns det där hivviruset. Ett inbördeskrig som pågått i det fördolda under sex års tid.
Lura gärna nån annan
Genom att låta yttre företräden avgöra var jag befinner mig i min hivinfektion har jag lurat mig själv. Ett självbedrägeri för att orka leva. Sanningen är en annan. Från den stund viruset trängde in i min kropp har det successivt brutit ner organ och funktioner. Först nu när behandling med bromsmediciner är aktuell blir sjukdomen så tydlig. För första gången får jag ett konkret bevis på att det inte står rätt till med mig. Jag blir förmodligen inte den förste att ”överleva” hivviruset. Det är frustrerande och tydligare än någonsin att inget botemedel finns. En desperat känsla växer sig allt starkare - hjälp mig!
Aids på recept
Kombinationen Retrovir och Hivid förlänger min tid som ”frisk”. Men det är bara en tidsfråga. Tabletterna gör mig illamående och huvudvärken dunkar på. ”Det är övergående” säger doktorn. Jag blir rädd. Dödsångesten kommer krypande och förlusten av mitt förlorade liv skär som knivar i mitt bröst. Så nära en aidsdiagnos som nu har jag aldrig varit.
Verktyg för att överleva
Trots rädsla och dödsångest är känslorna annorlunda. Gråten och skriken över Furusjön och överlevnadskursen har inte varit förgäves. Samtalen med min kurator under årens lopp har gett mig styrka att arbeta mig igenom kriserna, mod att våga känna smärtan och kraft att ta mig i den berömda kragen och gå vidare - Trots allt.
Det är svårt. Jag försöker leva här och nu. Hur jag än vrider och vänder på mig så är min tid kortare än någonsin. Men, det är den tid jag har och bara jag själv kan göra något bra av den.
I dödens närhet växer sig viljan att leva starkare. Ser mig i spegeln och bestämmer mig för att hålla ut. Himlen får vänta. Jag brottas med helvetet ett tag till.
Tags: Krönikor RFSL 1995-2000
