Vi har ett liv - en chans - att leva det livet som vi önskar. Vi vet inte hur länge vi kommer att vara i livet och lever som om vi var odödliga. Åtminstone en del av oss. Hur många har verkligen tagit chansen och förverkligar sina drömmar? hur många befnner sig en en falsk illusin om att det är möjligt att göra det jag vill när jag blir stor, äldre, får pengar eller blir pensionär. Jag törs fan inte utmana ödet och vänta längre!
På
NLP-utbildningen där jag går steg 2 av fyra, blev jag varse att jag fått en andra chans, när jag och mina klasskamrater fick möjligheten att lyssna till
Magnus Backer som fått cancer för femte gången och kanske, fan vet om han inte överlever den här gången också - kommer att dö i sjukdomen. Han berättade om att leva, leva leva
och att han valt den offentliga öppenheten på grund av att hans mamma dog i samma cancerform utan att ha berättat för sina närmaste. I 17 år levde hon ensam med sin sjukdom. Så dumt! Så onödigt!
1996 fick jag en ny möjlighet med kombinationbehandlingens segertåg över världen. Jag tog chansen, svarade på behandlingen och fick inträde till ett nytt liv, en andra chans. Det var en märklig upplevelse att inte längre vänta på att kanske insjukna och dö i aids.
Nu märker jag att med åren har jag hamnat i livsluddet där jag tagit livet för givet och blivit allt mer slapp i förhållande till vad jag vill och inte vill med mitt liv. Tappat fokus, inte varit den där goda oliven i botten på martiniglaset. Ända tills för ett tag sen. Och nu genom Magnus blev jag ruggigt medveten om att det bara finns ett tillståsnd det är nu. Framtiden är inte sen, den är här och den är nu.
Tack Magnus! Lev väl! Lev värdigt och framförallt fortsätt leva.
Gaymap
