Måste bara, för min egen skull, lägga upp en bild som jag tog med min mobil när jag klev av tåget i Bastuträsk på julaftons morgon. Den rymmer så mycket. Mest av allt den där känslan av att komma hem - på ett sätt som troligen alltid kommer att kännas starkare än något annat "komma hem" resten av livet. Oavsett hur många år jag redan har bott och kommer att bo i Stockholm, så kommer det troligen aldrig att kännas på samma sätt att ankomma T-Centralen.
MMS:ade bilden till T (min vän sen barndomen) och hon ba: du har fångat ALLT med den här bilden! Blev så glad när hon sa det. Känns alltid så gott att kunna dela saker med någon som fattar precis.
Att dela saker med någon som fattar precis är för övrigt ganska obetalbart, vare sig det handlar om ett skämt eller om en bild på ett drömtåg mot Norrland. När någon fattar precis känner man sig mindre ensam. Man tänker: "hon är som jag", "vi är av samma sort", "vi hör ihop". Så sprids en hoppfull värme genom ens kropp. Och man ler.
Gaymap
