I blog on Scandinavia's largest gay and queer-community site, Qruiser. Be a member too!

blog.qruiser.com/daskadasenibordet

Daskadasenibordet är som en geishas memoarer, där gei i geisha faktiskt betyder att man suger kuk.

Följ mig på instagram: @andreasdrakenberg

Daskadasenibordet+-

Guy, 24, Copenhagen

All entries from July

Vi behöver inte någons godkännande

Daskadasenibordet (updated by Daskadasenibordet)

Jag hade aldrig den där uppenbarelsen. Ögonblicket då jag insåg att jag var bög. Redan på dagis blev jag kär i en kille. David. Han var det finaste jag sett tills jag såg hans storebror. Markus. Och än idag kommer jag ihåg hur jag brukade önska att Markus skulle lyfta upp mig och krama om mig. Men istället kom alltid deras äckliga syster, Elin, och gjorde det. Jag bara "doh".

När jag var liten tyckte jag att jag var normal. Det eftersom mina känslor för killar ännu inte hade något namn, utan bara var något som fick det att pirra till lite extra i magen. Det var först på äldre dar när känslorna fick namnet "bög" som det blev lite av ett problem. Trots det kan jag ibland ha svårt för att relatera då jag läser andra bögars skräckhistorier. Eller jag vet inte? Men på något sätt känner jag stundtals att jag inte har lidit nog pga. min sexualitet.

När jag kom ut för min gymnasielärare sa hon att "det var okej". Att jag fick vara precis som jag ville.

När jag kom ut för mina päron var "det är okej" det första min fassa sa till mig.

När jag kom ut för mina polare blev de först lite chockade, men sedan kom de där tre magiska orden igen "det är okej".

Att jag under mina år som smygis skapa min egen misär är en sak, men aldrig har jag blivit särbehandlad eller förlorat något pga. min sexualitet. Av samhället har jag alltid möts av "det är okej". En vardag som jag hittills varit extremt nöjd med. Jag menar livet leker och jag får vara med.

Men bara för att hetero och homo lever i symbios i min värld, avspeglar det inte nödvändigtvis verkligheten, vilken istället präglas av en osynlig maktobalans. En obalans vilken tar sitt uttryck i "det är okej". Jag menar sen när fick heterosexuella rätten att säga "det är okej" som om det vore deras sak att avgöra? Varför söker homosexuella acceptans ifråga om vilka de älskar när heterosexuella inte gör det?

Visst, de menar väl, men genom att ta "det är okej" som något positivt underhåller vi den osynliga maktobalansen. Och jag menar varför själva bidra till en sämre standard? Fuck det. Samtidigt är det ju lättare att låta sig accepteras av heterosexuella och bejaka heteronormen. För om vi inte följer den, blir vi plötsligt ett hot. Homosexualitet är nämligen lugnt så länge man inte ställer för många krav. Samtidigt vill varken jag eller någon annan vara en militant HBTQ-aktivist med offensiv agenda - för dem pallar ingen med - oavsett läggning.

Men "det är okej" är inte okej. Jag tänker inte, likt många andra bögar, låta mig accepteras av heterosexuella som om det vore en stor uppoffring från deras sida. Jag menar jag behöver inget "det är okej" för det visste jag redan själv, och ju förr "vi" själva inser det, desto bättre.

Tags: Krönikor

Comments (1)

Digg entry (9 memb.)

Report

Permalink

3ed3

Call me maybe

Daskadasenibordet (updated by Daskadasenibordet)

Tags: Bilder & sånt

Comments (0)

Digg entry (16 memb.)

Report

Permalink

Pridedasen 2012

Daskadasenibordet (updated by Daskadasenibordet)

Tags: Videobloggar

Comments (3)

Digg entry (15 memb.)

Report

Permalink

1f41

daskadaseniMIG

Daskadasenibordet (updated by Daskadasenibordet)

Tags: daskadaseniMIG Dolph Lambert

Comments (2)

Digg entry (23 memb.)

Report

Permalink

783b

Bisexualitet

Daskadasenibordet (updated by Daskadasenibordet)

Att vara bisexuell är lite som att vara adopterad, då man som adopterad ofta i andras ögon är lite av en svensk och invadrare på samma gång. Därför brukar jag lite skämtsamt säga att jag är en helt vanlig Svensson som har trillat i bajs, men vidare då man som adopterad båda spelar i båda lagen kan det för allmänheten bli lite svårt att placera en ibland. Jag menar allmänheten kommer aldrig att se på mig som svensk och inte heller skulle jag passa in i en mer internationell familj. Fast det är klart, resonemanget bygger ju också lite på vad man har för defintion av svensk respektive invadrare, men jag tror ni förstår vad jag menar. Hela grejen är som ett moment 22. Ett cirkelresonemang: jag behöver mina glasögon för att kunna hitta dem om jag tappat bort dem.

Ibland kunde jag under min tid som bisexuell känna att jag ständigt blev ifrågasatt, och då framför allt av andra homosexuella killar. De bara: Bisexuell? Au fan, så får man fråga när du hade sex med en tjej senast? Är du säker på att det bara inte är en övergångsfas?

Bisexualitet är enligt studier ett av de mest frekvent diskuterade samtalsämnena bland homosexuella.

Jag har under en tid i mitt liv beskrivit min sexualitet som bisexuell. Dels för att belysa hur dessa etiketter totalt spelat ut sin roll i dagens samhälle, men också för att påvisa hur vi älskar att placera varandra under dem. Varje dag fick jag nämligen ett eller två meddelanden från personer vilka inte var blygsamma med att tala om för mig vilken min sanna sexualitet var.

Varför både heterosexuella och homosexuella ständigt ska ifrågasätta bisexuella vet jag inte? Men kanske stör det dem att man som bisexuell kan ta del av båda världar? Att vara homosexuell innebär nämligen en del uppoffringar, varje sig man vill eller inte, och väljer man att leva som homosexuell får man också lära sig att leva med dem. Är man däremot bisexuell kan man komma och gå lite som man själv behagar, man kan alltså i större utsträckning välja det bästa från två världar. Är det inte kul med killar längre kan man välja att ragga upp en tjej istället och vise versa, sett ur ett något svartvit perspektiv. Homosexuella är däremot fast på efterfesten vilken aldrig verkar vilja ta slut.

På avstånd kan det verka som en dröm att vara bisexuell, men i verkligheten är det ofta mer komplext än så, framför allt då man aldrig blir 100% accepterad i någon av världarna, precis som ett adopterat barn. Invandrare och svenskar bor idag segregerat men ändå nära, bögklubbar ligger idag mitt i smeten bara ett stenkast från heteroklubbarna. Nära i praktiken, men långt ifrån i teorin, vilket gör att man som bisexuell emellanåt kan känna sig lite malplacerad.

Med det sagt var min tid som bisexuell mest ett experiment, för många bögar är det ett övergångsstadium - vilket är helt okej. Men man kan ha i åtanke att man genom att kalla sig bisexuell utan att faktiskt vara det underminerar den som sexualitet. För det finns faktiskt många människor som är bisexuella, och därför är det på tiden av vi erkänner bisexualitet som en sexualitet.

Tags: Krönikor

Comments (15)

Digg entry (21 memb.)

Report

Permalink

hej, jag och min kompis gör en undersökning angående bisexulla personer. och vi undrar om du skulle kunna berätta lite om hur det är, om hur det var att komma ut med det och hur länge du vetat att du varit bisexuell? om du känner dig obekväm så förstår jag det helt och hållet och i sånna fall behöver du inte svara men vi skulle verkligen uppskatta ifall du svarade.

maila: oggetheking@gmail.com

«	July 2012
Mon	Tues	Wed	Thurs	Fri	Sat	Sun
						1
3ea8 2	3	4	5	6	7	8
9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22
23	24	25	26	27	28	29
30	31