21ed Daskadasenibordet | blog.qruiser.com
107.845 members 5.211 online
Log in Become a member
Qruiser
Bournemouth 6/18
Gay men nudist…
Gaymap
London 6/18
Happy Gay Travel
Gaymap
Bath 6/18
Leigh House
Gaymap
Birmingham 6/18
The Village Inn
Gaymap
1f68

I blog on Scandinavia's largest gay and queer-community site, Qruiser. Be a member too!
Daskadasenibordet

All entries in this category "Krönikor"


Var tog han vägen?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Om man kan blir kär i någon man aldrig träffat är en fråga i vilken det råder delade meningar. En fråga där ens svar kanske gärna återspeglar ens egna upplevelser? Hur som helst finns det i alla fall inget rätt eller fel utan bara olika erfarenheter. Min erfarenhet säger mig dock att man faktiskt kan bli kär i någon man aldrig träffat. Jag menar visst, man kanske inte penetrerat varandra fysiskt men psykiskt kan någon man aldrig träffat verkligen penetrera och spruta en rakt i hjärnan. Vilket är intressant då bögar tillsynes i verkliga livet är experter på att penetrera varandra fysiskt men oförmögna att göra det psykiskt.

Samtidigt ska det inte stickas under stolen med att det inte hör till ovanligheten att man målar upp en förskönad bild av en person man aldrig träffat. Man ser det man vill se. Man höra det man vill höra. Kanske blir man kär i en illusion? Men kär det blir man. I en illusion som sedan i verkligheten kan visa sig vara helt sann eller åt helvete fel, men det är chansen man får ta.  Om man ens får chansen det vill säga, för ofta slutar ens internetromanser i "abonnenten du söker kan inte nås för tillfället".

Jag vet inte hur många av de personer jag spenderat timtals med framför datorn som bara försvunnit. Från en dag till en annan, som om de aldrig funnits. Sms:en slutar komma, inga missade samtal. Man sitter där och förstår ingenting? Fick han mitt meddelande? Tryckte jag på sänd? Eller ska jag kanske bara erkänna mig bränd? Så många obesvarade frågor. Dagarna går och man kollar på sin mobil flera gånger i timmen i hopp att få svar. Skickar ett sms till sig själv för att se om det funkar, och det gör det.

Online blir offline. Borta från qruiser. Var tog han vägen?

Och man kan inte förstå varför man sitter där och är ledsen över någon som man aldrig ens träffat? Samtidigt som man vet att han varken är skyldig en ett svar eller en orsak, fast trots det man kan inte hjälpa att undra vad som hände? Är han okej? Eller var han kanske bara inte gay?

Tags: Krönikor

Comments (5)  
 Report  

407d

Omklädningsrum

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
När jag var liten var min absolut största dröm att, om än bara för en dag, bli osynlig och spionera på tjejerna i klassen när de bytte om efter idrotten. Då hade jag dock ingen anning om att min dröm i viss mån en dag skulle komma att bli sann, men att jag inte skulle behöva vara osynlig - utan att min kuk skulle vara nyckeln till paradiset där män går omkring nakna, svettiga och nytränade.

Herrarnas omklädningsrum. Ett Edens Lustgård där äpplet i vilket man inte får bita utgörs av använda Björn Borg-kalsonger som bara ligger där på marken och osar man.

Så länge man följer två distinkta regler: Se men inte röra och Se men inte bli sedd är det bara att låta sina lustfyllda blickar falla var helst önskat. Jag menar det är ju en av de främsta fördelarna med att vara bög. Eller? För man kan ju inte undgå det faktum att vi bögar faktiskt gillar det vi ser, varför också omklädningsrum blir något komplexa. Inte för att vi inte kan besinna oss, utan för att det blir svårt att koncentrera sig och upprätthålla den mask vi annars är så bra på.

Heterosexuella män är i varandras nakenhet totalt avslappande. Jag menar varför skulle de annars så obesvärat stå helt nakna och föra en konversation med varandra. För mig är det mer: "Titta honom i ögonen, titta inte ner" samtidigt som jag gör allt för att verka totalt oberörd men inombords känner hur mitt hjärta börjar slå snabbare och hela grejen blir bara besvärlig. Därför är omklädningsrum också enligt min mening något mer av ett dilemma än en fördel.

Men kanske ska man inte klaga? Jag menar då killar i allmänhet inte väntar sig att andra killar ska svara på deras nakna kroppar (även om din kuk med att säkerhet kan svaret, sträcker på sig och säger: Jag kan! Jag kan! Ta mig!) är oron man känner för att bli upptäckt ofta helt obefogad.

Att vira handuken hårt runt midjan och se till att knuten hamnar framför kuken är därför ett bra tips, då din kuk i allmänhet är det enda som kan avsölja dig för den fluktande bög du faktiskt är.

Tags: Krönikor

Comments (7)  
 Report  

4214

Ytlighet

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
På gatan där jag bor finns där en kille som bokstavligen talat får mig att vilja fortsätta förbi min egen port och gå vilse i hans. Jag menar han är den absolut snyggaste killen jag någonsin sett i hela mitt liv. Tillsynes en helt vanlig svensson, men det är något med honom som får mig att bli helt galen.

Jag har aldrig pratat med honom, men tror mig trots det veta precis hur han är - nämligen perfekt. Så till den grad att jag till och med skulle låta honom bajsa på mig utan att tycka det var det minsta äckligt.

Allt baserat på hans utseende.

Ytlighet är en av de sju dödssynderna därtill även en egenskap vi alla gärna förnekar att vi besitter men ändå alla har - mer eller mindre i alla fall. Endast blindfödda och hundar kan på allvar säga att det är insidan som räknas och faktiskt mena det. Jag menar varför skulle hundar annars så obesvärat hångla med pensionärer?

Att utseendet inte spelar någon roll och att det är insidan som räknas har alla våras Walt Disney försökt att intala oss sedan 1937, men om det faktiskt var så, varför är då utseendet så viktigt för oss människor? Visst, en del faller offer värre än andra, men få är dem vilka står helt likgiltiga till det yttre. Jag menar det var ju inte för inte att jag blev så väl mottagen i bögvärlden.

Självklart, har även jag mina preferenser. Jag menar många är dem vilka obemärkt passerar förbi mina ögon, medan andra nästan får mig att bryta nacken. Det kan vara små drag som för andra är helt obegripliga men som för mig är extremt attraktiva. Brunt snaggat hår, skägg, blå ögon och en solbränd kropp med ett par vita Converse som bas. Jag menar ska vi gå hem till dig eller mig? Betyder det att jag är ytlig?

Enligt mig finns det inga fula människor, däremot finns det människor med ett yttre som tilltalar fler än andra. Och kanske är det just en sådan människa jag och många andra vill vara? Dock är utseende högst subjektivt. För killen vem inleder texten är enligt alla jag frågar inte alls särskilt snygg i deras ögon - vilket betyder att man kan ser hur bra ut som helst i någon ögon, men ändå inte tilltala den person man högst önskar. Och jag menar tänker man så, blir utseendefixering med ens helt ologiskt.

Därför: ett vackert yttre må öppna många dörrar, men förseglar inga avtal. Ett vackert inre kan göra det yttre helt oväsentligt, men tyvärr ges sällan chansen.

Tags: Krönikor

Comments (6)  
 Report  

4f67

Adam, Simon och Asterix

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
I förra veckan gjorde min vapendragare och vän, Adam, något som för mig var väldigt svårt att förstå. Då han, enligt min mening, totalt kastade bort allt vad han en gång i tiden desperat eftersökt.

Adam fick nämligen för sig, precis efter han flyttat in i en fyra för tre tillsammans med sin pojkvän, att det här med monogami inte längre var hans grej och pläderade därför för ett öppet förhållande. Det dock till hans pojkväns stora motvilja, då hans pojkvän, Simon, inte vill dela sin säng med någon annan än Adam och deras hund, Asterix.

Trots många om och men valde dem därför att gå skilda vägar och jag frågade Adam: "Men shit, är tillfälligt sex verkligen mer viktigt än att vara med någon du tycker om? För jag vet att du tycker om honom". Varpå han svarar: "Ja, jag menar kolla bara här hur många det är som skriver till mig på Grindr". Och då kunde jag inte mer än att klämma fram ett besvärat leende och önska honom lycka till, eftersom jag inte vill predika för mina vänner om hur dem ska leva sina liv - även om jag i ovanstående fall egentligen störde mig något enormt på Adams stjärtiga approach.

Alltid när jag stör mig på någon brukar jag fråga mig själv om varför. För ofta handlar det just mer om en själv än någon annan, och ur ett mer rationellt perspektiv är hur Adam väljer att leva sitt liv verkligen inte min ensak. Men efter en rejäl funderade kom jag fram till att min mer romantiska och framför allt osäkra sida tog illa vid, då vad Adam gjort mot Simon är precis vad jag är livrädd att någon ska göra mot mig.

Vi skämtar ofta om att bögar är och beter sig på ett visst sätt, likväl som vi skämtar om våra ofta bedrövliga livsöden - men ibland, när det blir för sant, för ofta - är det inte kul längre.

Tags: Krönikor

Comments (8)  
 Report  

4cdf

Killen med stort "?"

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Har du någon gång varit intresserad av någon av samma kön? Men valt att inte agera på dina känslor just på grund av den anledningen?

Bara tanken på att bli avvisad är för de flesta människor hårresande, lägger man sedan till pinsamma missförstånd, fysiskt våld och potentiellt uppsagda vänskaper - blir det med ens mycket svårare. Jag menar vem sa att det var lätt att vara man? Lyft upp ringen och sträck upp en hand. Är du sedan bög på det, ja, då är det bara att buga och be. Å andra sidan är det faktiskt 2013.

Även om det finns killar som är uppenbart homosexuella, finns det även en hel del frågetecken. Killar som man inte riktigt kan sätta fingret på, men gärna skulle sätta kuken i - om ni förstår vad jag menar? Killar som skattar lite väl mycket åt ens skämt. Killar som njuter lite väl mycket av ens vänskapliga kramar. Killar som kanske skulle gilla att man skakade hand med deras könsorgan. Eller helt enkelt, killar som sätter griller i huvudet på oss bögar.

Är han heterosexuell? Men varför har han då ingen flickvän? Är han homosexuell? Men varför står han då inte och viftar med en regnbågsflagga i prideparaden?

Så vad gör man då? Om man tror men inte vet. Jo, man frågar - trots allt - för är det inte så att man alltid blir glad när någon säger att den tycker om en? Oavsett vem som säger det. Sen kan man ju alltid bli mer eller mindre glad, men glad det blir man alltid. Det tror jag i alla fall. Och därför är det kanske dags att rätta ut det där "?" till ett "!" - men hoppas inte för mycket, då vi bögar tenderar att se och höra just det vi vill se och höra.

Tags: Krönikor

Comments (0)  
 Report  

Nakenbilder

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
När jag var liten brukade jag samla på hockeybilder, vilka jag noggrant räknade och beundrade varje kväll innan det var dags för bingen. På den tiden var ett guldkort med Wayne Gretzky allt som behövdes för att imponera på andra killar. Fast det var då det, idag premieras nämligen annat och således ligger också mina hockeybilder mest och samlar damm någonstans där uppe på vinden.

Istället har jag nu övergått till att samla på andra typer av bilder. Visserligen också bilder på killar med klubban i högsta hugg... fast ja... utan skridskor. Kanske ingår du i min samling? Kanske utgör du mitt guldkort med Wayne Gretzky?

Jag menar är det inte skrämmande hur fort nakenbilder sprids på internet? Det är lite som att se ett glas man omöjligt kommer hinna rädda falla till marken - vad som en gång var ett och samma glas, ligger nu där i tusen olika små bitar. Bilden du skickade till en person, finns nu hos tusen personer. Och det spelar ingen roll hur mycket du än sopar och städar, för dagen kommer alltid, då du en tidig morgon - barfota - råkar trampa på en glasbit du trodde att du sopat upp - men missat. Aouch!

Tags: Krönikor

Comments (4)  
 Report  

4a82

Det kommer aldrig att fungera

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
En dag träffar vi alla någon som får oss att inse varför det inte har fungerat med någon annan. Jag menar somliga blir doppade i siden, andra i silke. Men ibland, någon gång var tredje blå måne ungefär, träffar vi någon som är opal – och när vi gör det, kommer ingenting någonsin att jämföra. Eller, det tror jag i alla fall.

Igår satt jag och funderade över varför det gått i lås med killen som jag nu är tillsammans med i kontrast till alla jag tidigare dejtat - vilka är många. Därför, baserat på egen erfarenhet, listar jag nu orsaker till varför det aldrig kommer att fungera - ur ett homosexuellt perspektiv:

• Han är i själva verket inte attraherad av dig, då han tydligt antytt eller rakt ut sagt att du egentligen inte är hans typ.

• Ni har absolut ingenting gemensamt utöver killarna ni legat med. Jag menar vi vet båda att Jacob har svart bälte i karate, men vad ska vi prata om nu? 

• Du gillar ingenting med honom förutom hans utseende. Inget fel med det, men jag menar tillslut förlorar även det sin charm – tro mig. @benjamingogo.

• Djupt inom dig vet du att bryr dig för mycket om vad andra tycker för att våga ge honom en ärlig chans. Typ: du kan inte se dig presentera honom för din familj eller dina vänner.

• Ni har helt olika livsmål.

• Han är passiv... och det är du med. Eller tvärtom.

• Han är, tillskillnad från dig, inte öppet homosexuell. Och då menar jag inte att livet behöver vara offentligt, utan privat men inte hemligt.

• Era mest grundläggande värderingar är varandra uteslutande och ingen kan tänkas göra en kompromiss. Jag menar: "Nej, jag vill inte ha ett öppet förhållande". 

• Du har hört dem säga att de egentligen inte dejtar personer med din hudfärg, religion eller nationalitet.

• När han undviker dig på ett uppenbart sätt och alla dina vänner subtilt försöker hinta om att det kanske är dags att pröva lyckan på annat håll.

• När ni inte kan öppna er för varandra. Typ: ni är fast i skärseld av förtegenhet och går därmed miste om varandra.

• Du är klar med gayvärlden... han är det ej.

• Nu du sagt att du vill att ni ska bli något mer än bara älskare, men han gång på gång tydliggjort hur han inte är ute efter något mer seriöst just nu.

Tags: Krönikor

Comments (9)  
 Report  

9ced

Livsval

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Strax efter jag "kom ut" sa jag att det inte var ett uttryck för någonting. Att allt skulle fortsätta som vanligt och att inget skulle förändras. Jag var fortfarande samma kille.

Men oj, oj, oj så fel jag hade. Jag menar ledsen att säga det, men dagen då jag "kom ut" förändrades allt. Det var dock inte som natt och dag, utan mer som en tågresa med SJ. En självacceptans som tilllät mig att mer och mer ta del av den värld jag tidigare föraktat på avstånd - med stånd. Jag hade maskat mig igenom livet men var nu redo att anta formen av en fjäril. Jag menar det tog mig ett besök på en bögklubb för att inse hur tråkigt jag egentligen haft när jag var med mina heterosexuella polare på heteroklubbar. Och med utgångpunkt från där började min sexualitet också prägla allt fler val i mitt liv.

Jag har alltid gått under uppfattningen om att jag är väldigt lite styrd av min sexualitet, att jag stå fri från bögvärlden och inte gett efter för att bli som "dem" - men om saningen ska fram har min sexualitet präglat mina livsval i större utstäckning än jag vill tro, och vill medge.

Hade jag inte varit homosexuell hade jag med största sannolikhet aldrig satt min fot i Stockholm mer än under absolut måste, hade jag inte övervägt att rösta på ett parti framför ett annat. Kanske jag skulle köpt en sportbil och lägenhet istället för att spara mina pengar till den dag då jag eventeullt vill ha barn. Hade jag inte umgåtts med en del av mina idag vänner, baserat på att det enda vi har gemensamt är intressen som ligger i att vi alla är homosexuella. Hade jag inte tappat kontakten med många av mina heterosexuella kompisar.
Oavsett i vilken utsträckning vi gör det, tror jag majoriteten av oss på något sätt låter vem vi attraheras av att definiera våra liv. Det behöver dock inte vara något negativt, jag menar själv, nu så här på äldre dagar har jag insett vilken spännade och annorlunda liv jag haft på grund av att jag är homosexuell. Det annorlunda som jag var så rädd för när jag "kom ut" var vad jag idag anser har berikat mitt liv. En gåva, samtidigt som jag till resultat av detsamma inser att vi lever i ett samhälle där vem du älskar påvekar mer vem vi är mer än vi tror - och det kan göra mig lite ledsen då någonstans önskar att det en dag inte kommer att vara så.  

Jag tycker inte om att tänka i termer av tänk om, för jag menar det är inte ett sätt att leva. Men jag kan inte hjälpa att undra. Hur skulle mitt liv se ut om jag var heterosexuell? Och kanske än mer intressant. Hur skulle ditt liv se ut? För i vilken utstäckning har egentligen din sexualitet påverkat och styrt över dina val i livet?

Tags: Krönikor

Comments (19)  
 Report  

ad9d

Jag rekommenderar det till alla

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Att få sitt rövhål penetrerat borde vara en förutsättning för liv, då det är en upplevelse som lär ödmjukhet och uppmuntrar till lagarbete. Bakefter ser man dessutom sin partner i ett helt annat ljus, ett ljus som är avväpnande och som potentiellt sätt kan vara svaret på frågan om världsfred. Jag menar: "Jag fick nyss packa bajs på dig i över en timme. Gud välsigna dig, du vackra ängel. Ta det här guldmyntet. Du har förtjänat det".

Alla utom heterosexuella killar tar den i tvåan. Jag menar flator använder enhörnings trosor, heterosexuella tjejer blir fulla och låter deras killar ta brunt körkort och bögar, ja, vi mer eller mindre uppfann analsex.

När mina polare berättar om hur de har analsex från höger till vänster och med vem som helst förstår jag inte hur? Jag menar analsex är ju värsta grejen. För mig är det så utelämnande och eftertryckligt att jag inte kan ge mitt rövhål till vem som helst. Ett ställningstagande som metaforiskt nog delar bögvärlden på mitten. Jag menar en del bögar har bara analsex inom relationen och ser oralsex som samlag, andra lever för en tolvfyra och dem kallar vi för kukslynor. De tillhör även bögvärldens lägsta rang.

Att sätta ord på analsex är svårt, men jag ska göra ett försök. Fast innan du låter någon passera genom din ringmuskel bör försäkra dig om att han inte är något rövhål. Rövhål och rövhål går nämligen inte ihop. Jag menar där ska du ligga i positioner som stundtals får din kropp att se konstig eller till och med motbjudande ut - varför det är viktigt att killen som ska sätta på dig är överseende. För allt. Spelar han dock sina kort rätt kommer ditt rövhål bokstavligen talat be om att få bli penetrerat. Jag lovar. Du kommer att känna det inom dig. En känsla som jag skulle beskriva som: "Får jag inte kuk nu, kommer jag att dra mitt rövhål längs en matta mothårs".  

När han väl är inne i dig kommer det att kännas konstigt först. Eller analsex är alltid konstigt. Det är svårt att förklara men hela grejen känns bara så fel, vilket antagligen också är varför man finner njutning i det. Ungefär som när man slickar någon i röven.   

Sedan, när han verkligen börjar knulla en är det som att alla hämningar släpper och man gör ljud som man inte ens visste fanns. Intensiva känslor av njutning och smärta strömmar simultant genom ens kropp. Man skakar. Allt som händer känns väldigt snuskigt och kinky, samtidigt som det gör en sårbar - och man känner en form av närhet eller tillgivenhet till han som knullar en. Man kanske också känner att sättet han knullar en på är väldigt hett och jösses! aldrig förr har man sett sig själv mer anta formen av en porrstjärna. Man skriker: "Hårdare!, Hårdare!" och Jesus Kristus var kom nu allt detta ifrån? Ens mamma skulle bli chockad. Men det är helt normalt. Analsex tar nämligen fram det djuriska i oss. Det äkta. Det sårbara.

Det är för mig omöjligt att inte känna närhet till någon efter analsex - vilket också är varför jag inte kan ha analsex med vem som helst. Med någon som inte betyder något. Analsex är speciellt. Mer personligt än ett skott i råttan. Fast det är klart, vad vet jag? Jag är ju bara en enkel bög... men jag vet i alla fall att analsex kittlar dödsskönt i kistan. Det känns fel. Det känns rätt. Det är en bro. Jag rekommenderar det till alla.

Tags: Krönikor

Comments (25)  
 Report  

49c4

En man bör veta

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Om du är homosexuell och kille är antagligen en av de mest enerverande sakerna du kan göra då du flörtar med någon att utelämna vilken position du har i sängen.

"Aktiv eller passiv?" En fråga du blir tillfrågad överallt från Qruiser till Grindr. En fråga dina heterosexuella polare uttrycker som: "Så vem av er är kvinnan?".

En del tycker om helt passiva killar, andra föredrar helt aktiva killar och för många spelar det ingen roll. Men för ännu fler är det en fråga om att träffas eller inte.

Ibland, när man hittar någon riktigt söt kille, ber man till gud att han ska svara "rätt" på den där lilla men i bögsfären stora frågan. För om han svarar "fel" kan det som sagt betyda slutet, och väljer man trots det att ge honom en chans, vet man att någon motvilligt kommer tvingas vara passiv, eller ännu värre, aktiv. För jag menar ingen, ingen vill ha en motvilligt aktiv kille.

Jag brukade tro att jag var ombytlig, men jag börjar långsamt inse att det kanske inte är så? Jag menar försök få mig att penetrera dig och jag börjar gråta. Jag är Miles Davis Moody – fast på riktigt. #thisboyisabottom. Ombytligt? Jo, men tjena, du vet att jag vill ha den mellan bena. Och visst, ibland känner jag mig som en tjej - fast på det stora hela tycker jag att det kittlar dödsskönt i kistan.

Jag är dock ingen kukslyna, jag bönar och ber aldrig om att få kuk, står aldrig på alla fyra fram någon – men när det väl gäller så är jag alltid passiv – likt många andra bögar.

Likt många andra bögar har jag abdikerat min kuk dess huvudsakliga roll. Fråntagit honom hans gyllenbruna krona och blivit bästa vän med en anal douche – vilket stör mig då jag inte förstår hur man bara kan vara passiv? En del gör det kanske frivilligt, men för än fler är det inget val - vilket är konstigt, för hur kan en man inte veta hur han ska använda sin mest betydelsefulla kroppsdel? Och varför är det så vanligt inom bögsfären? Jag menar det går ungefär fem passiva på en aktiv.

Tags: Krönikor

Comments (6)  
 Report  

7
730
0