21f4 Daskadasenibordet | blog.qruiser.com
107.944 members 4.799 online
Log in Become a member
Qruiser
Manchester 5/25
Taurus Bar & Rest…
Gaymap
Manchester 5/25
Vanilla
Gaymap
London 5/25
Village Soho
Gaymap
London 5/25
Trash Palace
Gaymap
1f73

I blog on Scandinavia's largest gay and queer-community site, Qruiser. Be a member too!
Daskadasenibordet

All entries in this category "Fråga Andreas"


Vad är homosexualitet?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga: Har du något tips för hur jag kan få bort tanken på att homosexualitet bara handlar om sex? Jag vet att du pratat många gånger förr i bloggen om att homosexualitet inte bara handlar om sex, men jag har lite svårt att greppa det.

Svar: Som vi säger när vi skolinformerar: "När vi pratar om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner presenterar vi aldrig några direkta sanningar gällande ordens innebörd eftersom orden kan förstås på olika sätt".

När vi pratar om ord som berör sexualitet, kön och könsuttryck använder vi därför formuleringar som: "För många verkar [...] betyda ungefär [...], men för andra kan det betyda [...]".

Vad homosexualitet är kan alltså vara olika för olika personer. Men när vi som skolinformatörer ska förklara vad homosexualitet innebär, burkar vi säga att det är förmågan av att kunna bli kär i, förälskad i eller kåt på någon av samma kön – vilket kanske är en något klinisk icke-universell definition men samtidigt en kring vilken det råder någon form av konsensus i alla fall.

Sex är en naturlig del av homosexualitet. Men endast en respons på att vara kär i, förälskad i eller kåt på någon. Precis som att gifta sig, flytta ihop med den man älskar eller andra mer "romantiska ting" som jag själv så ofta gärna vill koppla ihop homosexualitet. Och det för att det sällan görs - vars förklaring antagligen bottnar i att homosexualitet genom tiderna ansetts vara en parafili, en sjukdom och något olagligt/syndigt.

Med det sagt förstår jag dock om du fått intrycket av att homosexualitet till mycket handlar om sex, men jag tror att man gör klokast i att inte utveckla vad homosexualitet är mer än vad som görs i tredje stycket i mitt svar. Då ett av de stora problemen när det gäller att skapa en mer objektiv syn på homosexualitet enligt min mening är det faktum att vi som "grupp" är så "liten" att enskilda personer eller ting kan bli "representanter" för vår sexualitet. Jag menar jag tror inte att det tillhör ovanligheten att ord som inte har med homosexualitet att göra ändå förknippas med homosexualitet.

Personligen önskar jag att alla såg på homosexualitet endast som förmågan av att kunna bli kär i, förälskad i eller kåt på någon av samma biologiska kön. I kontrast till enskilda homosexuella personer eller på vilket sätt eller i vilket omfång en del har sex. Då om det vore så - världen skulle vara en så mycket bättre plats för alla homosexuella.

Mitt tips är därför endast att du ska se på homosexualitet som förmågan av att bli kär i, förälskad i eller kåt på någon av samma kön. I övrigt blir ditt liv och vad du gör med den förmågan precis vad du själv gör det till. Så kom inte och fråga mig om vad homosexualitet är. För vem vet det bäst? Jo, du. Men kom ihåg att det bara står för dig.

Tags: Fråga Andreas

Comments (5)  
 Report  

2b09

Vad ska jag göra åt mitt rövhål?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
Jag har komplex för mitt rövhål. Typiskt bögigt eller hur? Och visst finns det värre saker att oroa sig för här i världen, men det gör att jag har svårt att riktigt njuta av sex då jag verkligen gillar att ha analsex och bli rimmad och så i övrigt. Ibland får jag hemorrojder också. Allt är ett elände. Vad ska jag göra?

Svar: Det kommer en tid i alla människors liv, då de ställer dig med ryggen mot en spegel, böjer sig fram och särar på skinkorna. Bara för att se hur det ser ut. Rövhålet alltså. De flesta tänker: "Au fan, men då vet jag" för att sedan resa sig upp igen och gå vidare i livet utan att någonsin återvända till stället där solen aldrig skiner. Förutom om de vill göra något äckligt det vill säga. Något som är uteslutet för de flesta. Det "där" som är överkurs.

Även om det är viktigt att påpeka att ett betydande antal bögar aldrig har analsex, är rövhålet, för dem som faktiskt har det – en väsentlig kroppsdel. Sedan kan även rövhålet vara involverat utan att bli penetrerat. Ett ansikte utåt för dem som vill titta in. Jag menar det händer ju faktiskt bögar emellan att vi slänger lite mer än ett getöga i varandras anus. Vilket dels utgör grunden för majoriteten av alla bögskämt likväl som känslan av att det är viktigt att se bra ut där nere. För var i sig man sätter sig på en stol eller över någons ansikte – vill man ju känna sig bekväm. Annars är det ju nämligen svårt att njuta.

Men ibland är den mänskliga kroppen inte alltid lika aptitlig som vid första anblick. Och det har hänt både en och fyra gånger att jag gjort en total U-sväng från söder till norr på grund av att någons epicentrum inte sett lika inbjudande ut som deras stjärthalvor. Så visst, jag tänker mig att det ligger något i vad du känner. Samtidigt kan jag själv känna igen mig i din osäkerhet. Men tror osäkerheten främst ligger hos en själv, då jag i praktiken aldrig stött på några problem (förutom just med det här att slappna av).

Jag vet inte exakt var ditt problem ligger i men kanske att ditt rövhål inte är lika slätstruket och fint som de i porrfilmerna. Det kanske är lite mörkare och lite mer spräckligt? Vad vet jag? Hur som helst är du i alla fall inte ensam. Dock tänker jag mig att det inte finns så mycket att göra åt saken. Kanske kan du låta ditt rövhår växa lite så att sjävla hålet blir mindre påtagligt? Eller också kanske du kan bleka ditt anus? Dock tänker jag mig att det är mindre smärtsamt att bara släcka ljuset, hoppas på det bästa och försöka slappna av.

Avslutningsvis: en del rövhål är evigt fula, andra bara tillfälligt ur bruk – apropå hemorrojder alltså. Been there done that – efter någon satt på mig. Och aouch. Men jag menar vad gör man? Det är bara lägga sig på rygg igen, vända sig mot sin partner, sätta händerna på ballarna och låta röven gestikulera orden "Vi ses igen om tre till fyra veckor" samtidigt som man säger dem. Tihi.

Tags: Fråga Andreas

Comments (1)  
 Report  

3758

Vad ska jag göra?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
Det är så att jag sms:at med en kille i över ett år nu och vi har bestämt att träffas om en vecka. Jag är 16 år. Har sett honom på bild, och han mig i webcam. Vi tycker båda om varandra men har aldrig pratat i telefon. Första gången fegade jag ur, och de andra gångerna har han bara kommit upp med ursäkter.

Han säger att han älskar mig och att han kan se en framtid med mig. Men hans signaler visar inte alltid på det. Förr så sms:ade vi genomgående hela dagarna men nu blir det väl kanske max 5 sms per dag. Vi har bråkat mycket med.

Igår grät jag mig till sömns då han inte hört av sig på en vecka, mest för att jag var så rädd att det skulle ta slut. Men tillslut skickade han ett sms. Och jag blev jätteglad, sedan blev det tyst igen. Det tog ytterligare än vecka och jag skickade ett sms till honom om att jag inte orkade längre och att det var slut. Det för att jag genom en kompis fått reda på att han pratat med flera killar. Han nekar. Jag gav honom då ett ultimatum om att skicka en riktig bild på sig själv och ringa mig inom 24 timmar. Det hände aldrig. Och nu gråter jag igen. Ringde upp honom, men han klickade mig. Somnade. Och när jag vaknade igen han hade sms:at mig 5 gånger och ville att jag skulle ringa upp honom. Vad ska jag göra?

Svar: Med risk för att reducera dig till ett resultat av din ålder: Du är ung och naiv. Men häng inte läpp för det, jag menar själv var jag 19 år när jag var "du". "Min kille" hette "Karamellkungen" och år av mitt liv slösade jag bort på hans stutprat innan jag slutligen insåg: Skäms på honom om han lurar mig en gång. Skäms på mig om han lurar mig två. Och sedan dess har mitt förhållningssätt till killar jag lär känna över internet drastiskt förändrats.

Nu kanske jag låter aningen cynisk, men låt mig berätta hur det fungerar: Killar pratar med flera killar på samma gång. Jag tänker mig att det är normalt. Jag tänker mig att det är okej. Jag tänker mig att först till kvarn får först mala. Killar säger saker de inte har för avsikt att hålla i hopp om att få som de vill. Jag tänker mig att det är lite "B", men ett sätt att få "C" vad "D" "E". Ta därför saker med en nypa salt. Man kan inte räkna med någon innan man mellan fyra ögon känt det där som inte går att beskriva, men som lämnar en med en känsla av att man vet att det är på riktigt. Tills dess är ord nämligen bara ord. Och även om det inte bara är ord är det bäst att utgå från det tills att motsatsen bevisats och likviderats i en kondom i ens rövhål.

Se ALLT innan ni setts på riktigt som något mindre konkret än "vi är tillsammans" och "jag älskar dig", då när man väl i praktiken ses för första gången inte gärna vill vara på dejt nummer tio i teorin.

Avslutningsvis: don't get your psycho on. Killar kommer tro att du är smått galen om du beter dig så som du beskriver ovan. Mitt råd till dig är därför: slappna av. Ge killen du gillar lite space, då det onekligen låter som om han behöver växa lite förhud och mogna även han – fast på ett annat sätt än du. Och riktiga istället fokus mot någon eller några som kan mötas lite mer på mitten. Jag menar klydderövar orkar ingen med. Inte du heller. Du är för cool för det.

Tags: Fråga Andreas

Comments (4)  
 Report  

5de8

Kan man vara blå och bög?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Kommentar: Jag hade velat läsa hur du förenar dina blåa värderingar med positionen som bög? Du finner inte det problematiskt i vissa anseende? Eller på vilka punkter tycker du att det går ihop?

Svar: Jag tänker främst att det går ihop på punkten om att jag inte låter min sexualitet avgöra vilket parti jag väljer att rösta på. Att det sedan går att göra det, tycker jag vidare är beklagligt - då jag anser att HBT-frågor i regel handlar om grundläggande rättighter och inte politik.

Om man som HBT-person i Sverige var mer eller mindre "tillskriven" ett visst parti varför är då RFSL politiskt oberonde (även om det bara är som de säger)? Och varför är det lika många "Stolta moderater" som "Stolta vänsterpartister" i prideparaden? Självklart, ligger (V) och kanske även (Mp) och (S) i framkant med att driva HBT-frågor, och det tycker jag är jättebra, samtidigt är deras ideologi (i synnerhet (V)) i övrigt inte något som ser som bäst för mig, min familj, mina barn och Sverige i framtiden. Allt handlar inte om ens sexualitet, inget parti är bra på alla punkter enligt min mening och inför valet 2014 står jag i skrivande stund mer eller mindre öppen för alla partier.

Tags: Fråga Andreas

Comments (11)  
 Report  

4403

Choklad, näskaffe eller blå vitaminer?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
En liten fundering bara. Hur utbrett är egentligen kokainanvändandet i Sthlms gayvärld? Eller droger i allmänhet? Kan tänka mig att det cirkulerar en hel del. Men utifrån din erfarenheter - förekommer det mer droger i gayvärlden?

Svar: Bra fråga, och för att ge dig ett konkret svar: Jag har aldrig under mina tre år i Stockholm, med ett undantag, sett så mycket som röken av några droger. Undantaget var på Berns i våras då jag såg hur en bekant gick in på en toalett tillsammans med en annan kille. Och bög som jag är, och även han, tänkte jag: Avsugning. Därför bad jag Albin om att få sätta mig på hans axlar och kika in över kanten på toalettbåset. Var på jag ser hur killen ifråga tar emot kola snarare än kuk. Jag blev lite chokad och avlägsna mig snabbt. Ryktet var alltså sant.

I övrigt vet jag inte hur pass utbrett droger är inom Stockholms bögvärld, men jag tänker mig att det inte är ett särskilt stort problem. Mycket kanske för att man inte behöver ta några droger för att orka med en utekväll i Stockholms gayliv. Jag menar ju allt stänger vid klockan 03.00 och det klarar man ju av även utan extasy, till och med om man är 30+. I övriga europa inom gayvärlden tänker jag mig dock att användadet av droger är stort. Kanske något fördomsfullt, men vad bryr jag mig?

Samtidigt är jag inte så naiv att jag tror att drogerna inte finns där bara för att jag inte ser dem. Jag tror de finns där i allra högsta grad, även i Stockholm, men för att se dem, måste man själv aktivt eftersöka dem. Alltså: Jag har aldrig sett några droger, för att jag inte efterfrågat dem. Med det sagt tycker jag att knark är bajs, och har aldrig och kommer aldrig testa heller, med undantag för ett par jointar jag drog av under roskildefestivalen '09.

Tags: Fråga Andreas

Comments (0)  
 Report  

Är han bög?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
Jag är inte öppen med min sexualitet, men det är inte mitt problem, just nu i alla fall. Det är nämligen så att jag såg min polares kompis på en förfest. Snygg jävel, som jag hittills trott var super straight. Men efter den kvällen är jag inte lika säker. Och det jag baserar mina antaganden på är att en superfjollig bög slicka honom på kinden. Och han bara satt kvar. Jag menar vilken heterosexuell kille skulle tillåta det? Sen kändes det som om han kollade på mig lite då och då också. Hur som helst, min fråga är: Hur vet jag om killen är bög? Jag vill ju så gärna att min framsida ska hamna i symbios med hans baksida som du så ofta säger, men vill inte riskera att han outar mig till vår gemensamma vän, om det nu skulle vara så att han inte är bög.

Svar: Våra föreställningar om vad som kännetecknar en homo- respektive heterosexuell kille förstör ofta vår förmåga att se saker och ting objektivt. Precis som våra känslor för någon vi tycker om kan göra.

Jag säger inte att dina antaganden är fel, utan bara att man lätt tolkar signaler från någon man är intresserad av till sin egen fördel.

"Han undrade var jag köpt min tröja. Vad betyder det? Försöker han kanske säga att han gillar mig?"

Man gör alltså ett cumshot av en spermie. Och det för att man inget hellre vill än att det skulle vara så att killen ifråga faktiskt är bög och tycker om en.

Det var som för ett par månader sedan då jag gick en modevisning för Panos Emporio och träffade en kille vilken bokstavligen talat fick min värld att stanna. Därför försökte jag också att hitta tecken på att han var bög. Typ: "Calvin Klein briefs?! Han måste vara gay". I fredags såg jag  även honom på Max. Och då börja det igen: "Han käkar på Max tillsammans med en annan kille..."

Du skulle lätt kunna droppa subtila hintar och hoppas på det bästa. Risken är dock att ett sådant beteende bara leder till ett spel vilket du med största sannolikhet kommer att förlora, då det endast bygger på falska förhoppningar baserade på ogrundade antaganden – vilka i längden bara kommer att begränsa ditt liv. Mitt råd är därför: vill du veta om han är bög, fråga honom. Ibland måste man nämligen göra något man aldrig gjort, för att få något man aldrig haft.

Om dina antaganden är rätt, förutspår jag att du kommer få ett läge att berätta vad du känner inom kort. Är dina antaganden fel, kommer antagligen inte heller ett läge att "lätta på ditt hjärta" infinna sig. Försök objektivt att känna av stämningen och låt den utgöra grunden för ditt tillvägagångsätt. Men börjar vi bögar inte uttrycka våra känslor för de vi tycker om, kommer vi för evigt stå och trampa i missär - och då inte enbart på ett personligt plan.

Ni förstår: att säga att man tycker om någon av samma kön, och då i synnerhet om man tror sig det vara ömsesidigt, är ett stort steg för bögen, men ännu större steg för bögar i Sverige. Jag menar att man tycker om någon bör alltid anses vara en komplimang. Och en sak har jag lärt mig. Om man själv står för vem man är utan ursäkter, kan man ta ut svängarna bra mycket mer än man tror - som till exempel genom att slicka någon i ansiktet. Tro mig.

Tags: Fråga Andreas

Comments (1)  
 Report  

2850

Hur håller jag mig trogen?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
Jag har länge velat ha en kille. Ett riktigt fröhållande, med någon i min ålder och som delar mina intressen. Och nu har jag träffar en kille som jag har varit tillsammans med i snart ett år som jag älskar av hela mitt hjärta och är stört förälskad i till max.

Problemet är bara att jag inte kan vara "trogen". Jag är medlem på sidor som qruiser, grindr, gayromeo och knullkontakt. Och det känns omöjligt att släppa det. Jag snackar med killar hela tiden och planerar träffar, men det blir aldrig av eftersom det känns dåligt. Har träffat en annan kille vid sidan om i 6 månader nu. Jag vet inte hur jag ska göra?

Själva problemet är att killen jag är tillsammans med bor 5 timmar bort och därför träffas vi kanske endast några gånger i månaden. Därför känner jag ett behov av att träffa andra. Vad tycker du jag ska göra? Snälla hjälp mig. Du är den enda jag kom på som jag kunde ta hjälp av då ingen vet att jag är homosexuell.

Svar: Till att börja med tycker jag inte att du ska vara för hård mot dig själv. Jag menar vi är alla människor och du är inte ensam om ovanstående problem. Personligen ser jag till exempel liknande tendenser hos mig själv, men även hos många andra som lever i monogama förhållanden.

Kanske är det en fråga om bekräftelsebehov? Eller också handlar det om att tvåsamhet är bra mycket lättare med ena foten utanför? Oavsett är det i alla fall att leka med elden om man avser att ha ett monogamt förhållande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att man tillsammans i ett förhållande bestämmer vad som är okej och inte. Kommunikation bör därför vara ledordet, då bristfällig sådan och lögner är som cancer för ett förhållande.

"Alla" vill ha ett förhållande. Ni vet - "somna i varandras famn till något tv-program" och "att vakna upp med honom knäcker allt". Färre är beredda att göra de "uppoffringar som krävs då det parallellt finns en charm i att kunna ta emot dagen med öppna armar. Jag menar folks problem med tvåsamhet är som ett onaturligt skådespel.

Allmänt tror jag att ditt problem kan bero på följande saker:

• Mognad. Du är 20 år och behöver kanske mogna för att kunna ta dig an någon som i ett förhållande. Många är dem som under yngre år knullar runt som det inte fanns någon morgondag. Men tillslut minskar bekräftelsebehovet och charmen i att ständigt vara på jakt efter något nytt/bättre.

• Du gillar inte killen du är tillsammans med tillräckligt mycket för att vara villig att göra "uppoffringen" att endast hålla dig till honom. Självklart kan man sväva väg i tanken ibland, men ni förstår vad jag menar.

• Det är ett beteende som behöver avhjälpas på annat sätt. Man kan vara till exempel vara beroende av sex. Inga konstigheter egentligen. Men då handlar det om att få professionell hjälp och att bryta mönster och beteende.

Slutligen: deception is the only felony. So never fuck nobody without telling me. Jag brukar säga att jag kan förlåta en kille om han skulle vara otrogen mot mig, så länge han berättar det direkt och inte har sex med någon annan och sedan har sex med mig och därigenom utsätter mig för en potentiell risk för sjukdomar. Jag kan inte ge dig något konkret tips på vad du ska göra, men jag tror inte att ett långvarit förhållande bygger på lögner.

Tags: Fråga Andreas

Comments (2)  
 Report  

3530

Var?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
I förra veckan besökte jag Pridefestivalen för första gången. Jag hade kul men samtidigt kändes det väldigt dramatiskt och överflödigt. Personligen kände jag mig mest malplacerad, och jag vet inte om det berodde på Pridefestivalen, men även Kolingsborg kändes extension av prideparaden. Där en bög som jag, som varken dansar fysiskt eller mentalt kände mig vilsen. Jag är inte "kul", inte alls färgsprakande och verkligen inte regnbågsglittrig. Vilket jag inte heller önskar, men kände bara hur en hopplöshet sköljde över mig som en främmande söderhavs ångest.   

Var hittar en tråkig bög en lika tråkig kille? En kille som hänger på en bar med en öl i handen? En kille som inte slampar runt som en byracka på viagra? Jag vet, nu är jag säkert lite väl cynisk, såklart är inte alla bögar slampor. Men mina bögar, dem jag letar efter. De är osynliga.

Är det här bögsfären i sitt esse? Om man ska vara lycklig, måste man då likt Sailor Moon, förvandla sig med en glittrande bögpinne och sedan slänga sig ut på de klibbiga dansgolven? Eller finns min drömbög där ute? Och behöver jag några speciella pilotglasögon för att se honom?

Svar: Jag känner mig ofta malplacerad i hbt-sammanhang. Och det kan vara allt från en förfest bestående av enbart killar till dansgolvet på Paradise eller första parkett på Qx-galan. Jag menar bara för att man är homosexuell behöver inte det betyda att man har något mer gemensamt än just det.

Dock känner jag mig ofta malplacerad i diverse olika sammanhang oavsett kontext, och jag tror att stävan efter att "passa in" är överskattad. Då man mer sällan än ofta gör det, men kan ha kul ändå. Jag menar jag säger som min avlägsne släkting: Knäpp upp! Relax! Koppla av! Och i synnerhet om målet med att gå ut är att träffa någon. För aldrig är man attraktiv i någons ögon, förutom kanske i en våldtäktsmans, om man står i ett hörn och ser malplacerad ut. En kille som vågar bjuda på sig själv utan att vara "för mycket" är det hetaste som finns. Ni vet han som vågar jaga ens småsyskon och låtsas vara är ett monster.

Men håller onekligen med om att nattklubbsmiljöer är svåra. Och därmed inte heller för alla. Själv har jag sällan något att hämta på en nattklubb förutom en öl i baren. Dels för att jag inte syns i mörkret och dels för att jag knappt når över baren. Rent krasst: mina starka sidor försvinner bland allt folk och den höga musiken. Jag föredrar därför att träffa killar, ensam bara han och jag, och på tumanhand över en glass. Där känner jag mig bekväm och min charm får lysa igenom som den ska. Slår aldrig fel och alltid får jag ett sms av killen ifråga innan jag ens hunnit hem igen.

Din bild av bögsfären låter dock av din beskrivning att döma något skev. Varken Paradise eller Pridefestivalen är representativt för bögsfären. Och kanske är det även därför du känner dig malplacerad vidare finner att ingen faller dig i smaken. Killarna du söker finns, jag dejtar nämligen vad jag uppfattar vara "din typ" uteslutande. Men du måste släppa fördomarna och öppna ögonen. Välja ett forum för var du träffar dina killar där du kan visa dig från din bästa sida.

Tags: Fråga Andreas

Comments (3)  
 Report  

202f

Hur träffar man killar diskret?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga: Jag har en liten fråga angående "första gången". Jag är en kille på 20 år som gillar killar och tjejer, dock skulle jag inte kunna tänka mig att ha ett förhållande med en kille men vill gärna träffa en kille för lite lek. Frågan är dock bara hur? Jag menar hur fasiken gör man för att komma till skott? Jag vill så gärna suga kuk, men vågar inte träffa någon då jag är rädd att bli avslöjad. Jag har inte berättat för någon om min läggning. Har en mamma som är homofob och en pappa som är lika. Jag anser inte heller att jag behöver berätta. Har du något tips på hur man kan träffa killar utan det märks att man gillar killar?

Svar: Du har helt rätt i att du inte behöver berätta. Vad du gör är nämligen din och ingen annans ensak. Framför allt när det gäller vilka du har sex med. Sen om du en dag skulle träffa en kille eller tjej som du verkligen tycker om – ja, först då har du väl egentligen något att berätta? Lite så ser jag det i alla fall.

Självklart ska suga kuk om det är det du vill men det kan vara bra att veta att man som diskret lätt hamnar i underläge. Då man som diskret ofta tvingas mötas under omständigheter vilka kanske inte alltid är fördelaktiga - hemma hos "honom", på hotell, utomhus eller kanske i en bil. Ofta även sent på natten. Därför tror jag att det är bra om man är så pass okej med att suga kuk, att det inte skulle vara hela världen om någon fick veta det, innan man faktiskt gör det - för ens egen skull. Annars vet jag av egen erfarenhet att efterskalvet av ens kuksug riskerar att bli ganska tufft.

Man har bättre chans att få till en träff som man även i efterhand är nöjd med om träffen i sig inte också är ens största hemlighet. För är man så diskret att man inte vågar skicka bild, eller endast kan ses snabbt ute i en bil på en mörk parkeringsplats - ja, då har man inte många goa killar kvar att välja på, även om det bara handlar om sex.
När man ska träffa någon för sex är det bra att ha lite framförhållning. Undvik att gå från ett meddelande till en kuk i din mun på mindre än en timme. Skaffa ett konto på qruiser eller grindr och skriv i lugn och ro till dem vilka du är intresserad av. Försök sedan att få en känsla för att de är skjyssta killar. Känn av dem lite, skylta inte med att du är diskret och var tydlig med att det bara handlar om sex. "Seriöst oseriöst" är ett bra motto. När du väl sedan hittat någon du gillar och vill träffa föreslå då att ni ska ses om två eller tre dagar för att ha sex. Och vill ni fortfarande då är det bara att lyssna på vad Marvin Gaye sjunger. Annars finns ju alltid den här möjligheten, och just det "Don't shit where you eat".

Tags: Fråga Andreas

Comments (0)  
 Report  

4391

Hur slipper jag känna skuld?

Daskadasenibordet  (updated by Daskadasenibordet)
Fråga:
Jag "kom ut" för min familj för ungefär tre månader sedan. De är religiösa och tog det dåligt - jag måste fortfarande göra allt de säger. I alla fall, min fråga är: Hur gör jag så att jag inte känner mig "dålig" när jag ser en söt kille? För det nämligen är så att jag känner mig mycket illa tillmods när jag ser en kille som jag tycker är söt. Och jag känner mig också skyldig för att ha svikit min familj i samband med detsamma.

Svar: Första gången jag hade sex med en tjej var jag världens stoltaste kille efteråt. Tänk: Mario Balotelli efter 2-0 målet mot Tyskland. Första gången jag hade sex med en kille var jag världens olyckligaste kille efteråt. Tänk: Självmordstankar och Ben & Jerrys. Jag bara "Shit, jag har sugit en kuk, jag är äcklig och förtjänar att dö".

Alltså: Jag + en tjej vilken i mina ögon inte var värd ett öre – hur kunde något så fel kännas så rätt? Jag + en kille vilken jag verkligen tyckte om – hur kunde något så rätt kännas så fel? Svar: normer. Du förstår, vi lever i en värld där vem som får älska vem utan att folk höjer på ögonbrynen är styrt av normer – vilket också antagligen är svaret på varför du känner skuld i samband med att du tycker en kille är söt.

Om man sedan barnsben fått lära sig att man ska tycka om någon av motsatt kön, blir det ganska tungt då man inser att man inte kommer kunna leva upp till det. Man känner att man sviker sig själv, sin framtid och kanske även sin familj och sina vänner. Mitt svar: det är en process man måste gå igenom. För idag, om jag skulle träffa en kille jag gilla och vi skulle bli tillsammans och ha sex - skulle jag varken känna skuld eller skam. Jag skulle bli "EM-mål"-glad. Lösningen är alltså tid. Men genom att berätta för dina föräldrar har du halverat den, även om de valt att ignorera vad du sagt, är det ett stort steg för dig. Och snart inser du nog att du inte behöver ett förstoringsglas för att se att det blir bättre.

Dina föräldrar behöver kanske bara mer tid, precis som du. Men kom ihåg att de inte är trångsynta för att de inte älskar dig, utan för att de inte förstår och antagligen aldrig behövt förstå heller. Religion, normer och konservatism kan vara en förklaring till varför människor är korkade i huvudet när det gäller homosexualitet – men det rättfärdigar aldrig dem att behandla dig eller mig illa. Kom ihåg det ännu mer.

I dina föräldrars hus gäller deras regler så länge de inte bryter mot någon lag, därför antar jag att du vackert får följa dem. Dock har du rätt att uttrycka att du är homosexuell – vilket du kan göra vid väl valda tillfällen. Typ om din mamma säger att hon tycker du ska dejta en tjej från krykan kan du säga "Nej tack, du vet att jag gillar killar". Förhoppningsvis kommer dina föräldrar en vacker dag att ändra på sig, när de inser att du inte tänker göra det. När de ser att du är den du är, och vågar vara det, oavsett vad alla andra tycker. När de inser att dem som har svikit dig - och inte tvärtom.

Tags: Fråga Andreas

Comments (6)  
 Report  

7
730
0