Vet inte om det är ett Stockholmsfenomen men här i storstan så har folk en otrolig förmåga att alltid vara i vägen. Det är inte så att det bara är jag som lider av detta utan det är nog många fler. Det jag pratar om är ett egocentriskt jävla beteende som folk har att stå, gå och simma utan det minsta hänsyn till att det finns andra personer runt omkring som kanske vill komma förbi.
De har en förmåga att kunna ställa sig änden av en rulltrappa eller i en dörröppning och börja prata i telefon eller greja med sin telefon. Att folk vill förbi skiter de blankt i. Eller så går de mitt i gatan som om de vore de ENDA personerna i hela stan och skiter i om andra fotgängare vill förbi. Ja, och många har samma beteende på vägarna i sina bilar. Att de blockerar för bussar och andra transporter de bryr de sig inte om.
Eller ni som absolut måste börjar prata med er väninna i telefon precis när det blir er tur i kassan och ni inte har tillräckligt med stålar på ert vanliga kort, utan måste ta till fram ert andra kreditkort som ni inte har koden till utan måste visa legitimation, samtidigt som ni kom på att ni ska ha cigaretter också precis då er transaktion har gått igenom och ni måste göra om allt igen. Och ni fortsätter att prata med er väninna om absolut ingenting. Själv står jag två personer bakom i kassakön och funderar på vad lagen säger om jag trycker upp din iphone i röven på dig!
Och i simbassängen. Kärringar som ska simma på tvären så att de kan prata med varandra. Att andra vill komma fram skiter de i. Eller killen som ska försöka simma ryggsim mitt i bassängen utan hänsyn till att hans flaxande armar stöter till alla andra som försöker desperat simma runt honom. Vad f-n är det för fel på er?!!
Till er som har detta egocentriska beteende, så har jag några ord till er. Ni är inte universums mitt. Det finns andra människor i den här staden som också vill komma fram. Så flytta på er!!!