Fredag avslutades på ett mycket trevligt sätt. I förra blogginlägget beklagade jag över egocentriska Stockholms-miffon som brer ut sig på offentliga platser och på det sättet hindrar oss andra att komma förbi. På buss 142 mot Älvsjö, så inträffade faktiskt det motsatta.
Bussen var redan full med folk när jag kliver på bussen utanför Ericsson. Men folk pressar ihop sig på bästa möjliga sätt så att jag får plats. Nästa hållplats så kommer ytterligare fyra personer på och ingen går av. Utan protester så hjälper vi alla åt så att de fyra kommer på bussen.
Under hela bussresan, så sammarbetar alla resenärer smidigt och effektivt så att alla kommer av och på bussen, att äldre och barn får sitta och har något att hålla sig i. Ingen brer ut sig, eller klagar utan det är snarare lite tacksamma leenden. Fast det var nästan 10 minusgrader så kände man sig varm inombords. Det kanske finns hopp för Stockholmarna ändå?!
Lördagen så ägnade vi åt att laga mat inför vår middag med tyskt tema. Det blev lite enkel korv- och ost-bricka till förrätt. Tysk fläskstek med potatisknödel till huvudrätt. Och en äkta Schwarzwälde Kirschtarte till dessert (se bild).
En av middagsgästerna har tyskt ursprung och man blev lite extra glad när han tog två gånger av kirschtarten. Den fick med beröm godkänt. Kvällen avslutades med första deltävlingen i Melodifestivalen.
Som bög i Sverige så kan man inte fly undan melodifestivalen. Den finns djupt rotat i våra gener och vid de första tonerna av signaturmelodin till festivalen, så aktiveras generna och slår sönder allt som heter "hata schlager" i hjärnan. Det kan jämföras med en djurisk drift som tvingar dig att följa varje jäkla minut av spektaklet och du måste ha åsikter om musiken, kläder och artisterna. Förr så satt man med kompisar, nu sitter man med facebook-kompisarna och tävlar om vem som har de fyndigaste kommentarerna om bidragen. Du vill hata det men kan inte ta avstånd från det, så det är bara ta sig igenom eländet. Undrar hur många veckor till det ska hålla på?
Idag söndag gör vi absolut ingenting. Det är för kallt för att gå ut och vi är allmänt trötta så vi stannar inom hus och bara slappar. Och vi har en halv Schwartzwälder Kirchtarte att mumsa i oss. Alldeles för oss själva...
NOTE: " You know Mikael, I heard that all things worth living for are either illegal, immoral or fattening. This cake pretty much embodies it all :-) ." - Kommentar jag fick på tårtan på facebook.