Igår så skulle jag simma på
Forsgrenska badet. Tänkte att jag skulle vara där lite tidigare så jag skulle hinna till Berns efteråt och tacka av en lagkamrat som ska flytta till Texas. Tyvärr så hade jag glömt mina simglasögon så efter ca 500m så kändes ögonen som grus.
Skit i det, utan snabbt in i bastun, sedan raka skallen och lite mer bastu innan jag var klar sista duschen.
När jag står helt intvålad så ser jag hur en äldre, "stamgäst", halkar i duschen på andra sidan. Han får hjälp upp. Men bara några sekunder senare så faller han igen. Denna gång är han medvetslös. Mannen brevid honom är lite rådlös, liksom alla andra män i badet?! Vad är det för fel på dagens människor, som inte kan få tummen ur och hjälpa till när folk behöver hjälp?!!
Den villrådige mannen som försöker hjälpa till tittar bedjande på alla andra. "Jag kommer!! Måste bara skjölja bort tvålen först!". Ingen idé att hjälpa någon upp i duschen om man är hal som en ål. När jag väl kommer fram till honom så hjälper jag och den villrådige mannen att lyfta upp honom på en bänk. Då kvicknade den medvetslösa mannen till.
Snabbt så springer jag in i bastun och hämtar en annan "stamgäst" som jag vet är sjukskötare. När man regelbundet går och simmar vid samma tider, så börjar man lära känna andra som har samma regelbundna vanor. Man möts i bastun och lyssnar på dem. Och snart vet man vem alla är, gör och vilka krämpor de har...
Sjukskötaren kom snabbt till undsättning och kollade mannen som ramlat. Personal tillkallades som i sin tur kontaktade ambulans. Själv hade jag bråttom till Berns och lämnade dramat bakom mig. Jag kunde ändå inte göra mer nu.
Dåligt: Vanliga människor som tvekar eller inte alls hjälper till när folk behöver hjälp. Vad är det för fel på er?!
Bra: De som hjälpte till och ett extra stort beröm till personalen på Forsgrenska som skötte allt så bra. Stockholm Stad ska vara stolta att de har er!