Jag är inte mer än människa, heter det väl. Jag är mer än en människa. Jag är en sådan med ett ständigt dåligt samvete. Det formar det mesta jag gör och den jag är.
Vissa har inget alls, det är helt tomt vad det gäller att känna det jag känner. Tänk att vissa kan, med ett leende, gå från en famn till en annan, utan att blinka. De kan dra bort kondomen från en person, för att sedan sätta på en ny på en annan. Utan det dåliga samvetet. Ibland skyller man på att man ljuger för sig själv, ibland på fylla, rädsla eller kanske bara på ren kåthet.
Jag, jag har låtit det dåliga samvetet styra mitt liv istället . Känns för det mesta att jag inte får göra si eller så för då sårar jag människor. Är det bättre att såra sig själv? Jag vill inte ha nbågra krav på mig alls, vill vara min egen lyckas smed. Stay away evil folks! Funkar väl si så där. För det spelar tydligen ingen roll, att jag lever ensam...det dåliga samvetet biter mig i min rumpa. Hårt. Jag vaknar och önskar att,. stor som jag är, jag kunde dela på mig till olika håll och kanter. Tänker att jag bör vara en bättre urkvinna, mentor, kunna hjälpa den med ryggont, hjälpa den med för mycket fokusering på jobbet, finnas för hon med det silvervita håret, inte vara för kåt eller vara för på, inte såra den med för skört hjärta och inte klänga för mycket på den som lever i självförnekelse.
Men vad hände med mig? Bryr du dig om att jag vaknar om natten, med ett pissigt samvete som inte går bort? Det sätter sig på min nacke, min rygg och på hela min person. Kan du ta bort det tack. Jag förtjänar inte att ha det, speciellt inte när alla andra till syvene och sist faktiskt endast alltid tänker på sig själva och sina behov.Så, jag hoppas att jag kommer att hitta en söt liten flodhäst som kan viska i mitt öra, att jag inte skall ha dåligt samvete mer. Make it go away..
(JA, flodis, du får flytta in...du får...)
Gaymap
